rechuck

Sen jag var 12-13 år har jag varje sommar haft en tendens att sent på kvällen öppna mitt fönster och bara sitta och titta ut i sommarnatten. Lyssna på tystnaden, stirra in i närmsta gatlampa och drömma mig bort. Jag vet inte riktigt varför, men det har alltid känts väldigt bra. Bra men samtidigt lite deppigt. För när allt är så där tyst och lugnt känner jag mig väligt ensam. Ungefär som att alla man känner har lämnat en och man sitter ensam kvar när allt det roliga är slut. Nu vet jag ju naturligtvis att jag inte är det minsta ensam, och har i princip aldrig varit det, men likväl känns det så. Det är konstigt nog en skön känsla. Men det är väl som det sägs, det är bättre att känna något än ingenting alls. Nä jag ska nog sätta mig i fönstret en stund till.

 

Joe Hisaishi - Asu e no Kaze

 

 

JA! Jag vet att det var nästan ett halvår sen sist. Mitt liv har inte varit särskilt spektakulärt sen dess. Damer har kommit och gått, men ingen har varit bestående. Blev visst lågstadielärare under en period också. 

 

Men för att komma till det fina i kråksången. Jag retar mig som fan på alla dessa par som håller på att gulla med varann. Inter för att jag är avundsjuk (eller jo, det är jag nog), men jag tycker att en låg profil är att föredra i större sällskap. Inte nog med detta, jag får även höra gång på gång att jag är tråkig och vrickad som inte går fram och erbjuder mina tjänster till diverse damer på de lokala dansgolven denna somriga stad har att erbjuda. Men jag kan bara inte få mig till att göra det. Jag må har hur mycket som helst att prata om, men har jag ingen minsta gemensamma nämnare med den jag avser konversera med står det sig slätt. Lika förbannat jobbigt är det om jag skulle försöka mig på att skriva till någon på nätet. Jag kommer ytterst sällan på någon att säga om vi inte har något som knyter oss samman. Men skit i det nu, borde gå och sova alkoholen av mig. Natti natt, sov gott! 

 

Hardcore Superstar - Someone Special