Metallstaden
Min älskade lillebror var ju gullig nog att bjuda sin gamle storebror på ett lördagsbesök på Metaltown. Var ju mer eller mindre tvungna att titta på Anthrax när de i är i Sverige för tredje sommaren på rad. Har nästan blivit lite av en tradition. Väderleksrapporten spådde föga förvånande regn (vad annars när jag ska på utomhusfestival?), men när vi drog upp mot götet sken solen. Kom dock lite väta senare under kvällen, men det lyckades pricka vår matpaus så det gjorde inte så mycket. Och det som föll under Anthrax spelning var bara svalkande.
Programmet så inte jättespäckat ut med band jag ville se, men vi kände oss ändå ganska nöjda när vi åkte hem strax efter att Slayer klivit upp på stora scenen. Slayer i all ära, men tre gånger räcker gott för mig. Däremot såg jag följande:
Pain
Blev dessvärre inte hela konserten då det tog lite längre tid att köra till festivalen än planerat. Men det jag hörde lät bra, och Peter Tägtgren är ju ändå Peter Tägtgren. Inte jättemycket folk i publiken men det blev ändå ganska trivsam allsång i slutet med Shut Your Mouth.
Skitarg
Överlappade tyvärr med Pain så även här kunde vi inte se hela spelningen utan fick nöja oss med sista 15-20 minuterna. Jag gillar Skitarg, de gör det de gör och de gör det bra. Fast jag kanske börjar bli lite gammal för att tycka det är jätteroligt med alla snoppskämt, uppblåsbara kön och kuksugande till höger och vänster. Men det var kul att se dem i alla fall.
Candlemass
Sveriges främsta doom metal-akt är något jag länge velat se. Inte jättemycket publik, stod ganska ledigt nästan längst fram. Kul att se, men lite tråkigt att de körde så mycket nytt material. Hade gärna hört fler gamla godingar.
Killswitch Engage
Började kolla på Killswitch men så kom det där regnet så vi gick och hämtade våra ponchos istället. Har inte lyssnat överdrivet mycket på dessa gossar, men det var kul att få höra de få låtar jag faktiskt kunde live. Publiken verkade dock inte hindras av ösregnet utan var lika glada ändå.
Hammerfall
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Gillade Hammerfall ganska mycket 1998-1999 eller så, men efter det har jag tröttnat rejält på dem. Tror detta var sjättegången jag ser dem live med. Kändes inte riktigt nödvändigt så vi passade på att äta istället. Joacim hade nog dessutom fått uppfattningen om att alla som var på Metaltown var arga kids som aldrig lyssnat på annat än dödsmangel. Kommentarer som "Ni vet inte vad vinylskivor är va?" "Hur många här är det som ser Hammerfall för första gången?" och "Ni behöver inte vara så arga, melodier kan faktiskt vara bra också" fick i alla fall mig att känna att han nog trodde han spelade för fel publik.
Anthrax
Så var det äntligen dags för kvällens första huvudakt för bröderna Dahlgren. Vet inte riktigt hur jag ska förklara spelningen. Eufori? Det var helt fantastiskt. Gubbarna i Anthrax så riktigt laddade ut och publiken var helvild. Som grädde på moset fick vi äntligen höra ett stycke av "I'm The Man", något jag aldrig i min vildaste fantasi skulle våga hoppas på. Visst det regnade stundtals under den timme de spelade, men vem brydde sig när man det serveras en stor portion adrenalinladdad thrash metal?
Mastodon
Så kommer vi till kvällens stora sömnpiller. Kan visserligen bero på den urladdning som skedde efter att Anthrax gått av scenen, men tråkigare band har jag aldrig skådat. De sa inte ett ord mellan låtarna, och för mig som knappt lyssnat på dem var det inte helt lätt att veta när en låt slutade och en annan började. Nä det här var verkligen inget vidare.
Sabaton
Att jag inte tidigare sett Sabaton är nästan lite pinsamt, men tänkte råda bot och bättring på detta denna afton. Tråkigt nog skulle de krocka med Dark Tranquillity så jag fick nöja mig med den första halvtimmen framför dalmasarna. Hade jag sett hela spelningen kan jag tänka mig att den varit riktigt bra.
Dark Tranquillity
Bröderna Dahlgrens andra huvudakt, kan inte förstå att det tagit mig 14 år att äntligen få se detta band. Kul att se dem på hemmaplan dessutom. Min första tanke var att det måste vara en skämt att de skulle spela inne i Close-up tältet istället för på en av de större scenerna. Men när jag väl kom dit tyckte jag istället det var bra. Det blev väldigt mysigt och intimt där inne. Sångaren Stanne verkade väldigt ödmjuk mot publiken och gav sig dessutom på att publiksurfa ut till mixerbordet bara för att även de som stod längre bak skulle få känna sig delaktiga. Spelade många av mina favoritlåtar, men lite synd att de inte spelade några av de gamla låtarna. Hade gärna sett hört Punish My Heaven eller nån annan goding från de tre första skivorna. Men överlag var det en mycket trevlig spelning. Dock kunde ju inget annat band mäta sig med Anthrax.
Kort och gott var det en riktigt kul lördag, skulle egentligen gått in till stan och tagit en öl när vi kommit hem men klockan hade blivit ganska mycket och vi var rätt trötta efter allt hoppande, skrikande och headbangande så det blev raka vägen hem till sängen istället. Skönt med en vit helg som omväxling faktiskt...
Programmet så inte jättespäckat ut med band jag ville se, men vi kände oss ändå ganska nöjda när vi åkte hem strax efter att Slayer klivit upp på stora scenen. Slayer i all ära, men tre gånger räcker gott för mig. Däremot såg jag följande:
Pain
Blev dessvärre inte hela konserten då det tog lite längre tid att köra till festivalen än planerat. Men det jag hörde lät bra, och Peter Tägtgren är ju ändå Peter Tägtgren. Inte jättemycket folk i publiken men det blev ändå ganska trivsam allsång i slutet med Shut Your Mouth.
Skitarg
Överlappade tyvärr med Pain så även här kunde vi inte se hela spelningen utan fick nöja oss med sista 15-20 minuterna. Jag gillar Skitarg, de gör det de gör och de gör det bra. Fast jag kanske börjar bli lite gammal för att tycka det är jätteroligt med alla snoppskämt, uppblåsbara kön och kuksugande till höger och vänster. Men det var kul att se dem i alla fall.
Candlemass
Sveriges främsta doom metal-akt är något jag länge velat se. Inte jättemycket publik, stod ganska ledigt nästan längst fram. Kul att se, men lite tråkigt att de körde så mycket nytt material. Hade gärna hört fler gamla godingar.
Killswitch Engage
Började kolla på Killswitch men så kom det där regnet så vi gick och hämtade våra ponchos istället. Har inte lyssnat överdrivet mycket på dessa gossar, men det var kul att få höra de få låtar jag faktiskt kunde live. Publiken verkade dock inte hindras av ösregnet utan var lika glada ändå.
Hammerfall
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Gillade Hammerfall ganska mycket 1998-1999 eller så, men efter det har jag tröttnat rejält på dem. Tror detta var sjättegången jag ser dem live med. Kändes inte riktigt nödvändigt så vi passade på att äta istället. Joacim hade nog dessutom fått uppfattningen om att alla som var på Metaltown var arga kids som aldrig lyssnat på annat än dödsmangel. Kommentarer som "Ni vet inte vad vinylskivor är va?" "Hur många här är det som ser Hammerfall för första gången?" och "Ni behöver inte vara så arga, melodier kan faktiskt vara bra också" fick i alla fall mig att känna att han nog trodde han spelade för fel publik.
Anthrax
Så var det äntligen dags för kvällens första huvudakt för bröderna Dahlgren. Vet inte riktigt hur jag ska förklara spelningen. Eufori? Det var helt fantastiskt. Gubbarna i Anthrax så riktigt laddade ut och publiken var helvild. Som grädde på moset fick vi äntligen höra ett stycke av "I'm The Man", något jag aldrig i min vildaste fantasi skulle våga hoppas på. Visst det regnade stundtals under den timme de spelade, men vem brydde sig när man det serveras en stor portion adrenalinladdad thrash metal?
Mastodon
Så kommer vi till kvällens stora sömnpiller. Kan visserligen bero på den urladdning som skedde efter att Anthrax gått av scenen, men tråkigare band har jag aldrig skådat. De sa inte ett ord mellan låtarna, och för mig som knappt lyssnat på dem var det inte helt lätt att veta när en låt slutade och en annan började. Nä det här var verkligen inget vidare.
Sabaton
Att jag inte tidigare sett Sabaton är nästan lite pinsamt, men tänkte råda bot och bättring på detta denna afton. Tråkigt nog skulle de krocka med Dark Tranquillity så jag fick nöja mig med den första halvtimmen framför dalmasarna. Hade jag sett hela spelningen kan jag tänka mig att den varit riktigt bra.
Dark Tranquillity
Bröderna Dahlgrens andra huvudakt, kan inte förstå att det tagit mig 14 år att äntligen få se detta band. Kul att se dem på hemmaplan dessutom. Min första tanke var att det måste vara en skämt att de skulle spela inne i Close-up tältet istället för på en av de större scenerna. Men när jag väl kom dit tyckte jag istället det var bra. Det blev väldigt mysigt och intimt där inne. Sångaren Stanne verkade väldigt ödmjuk mot publiken och gav sig dessutom på att publiksurfa ut till mixerbordet bara för att även de som stod längre bak skulle få känna sig delaktiga. Spelade många av mina favoritlåtar, men lite synd att de inte spelade några av de gamla låtarna. Hade gärna sett hört Punish My Heaven eller nån annan goding från de tre första skivorna. Men överlag var det en mycket trevlig spelning. Dock kunde ju inget annat band mäta sig med Anthrax.
Kort och gott var det en riktigt kul lördag, skulle egentligen gått in till stan och tagit en öl när vi kommit hem men klockan hade blivit ganska mycket och vi var rätt trötta efter allt hoppande, skrikande och headbangande så det blev raka vägen hem till sängen istället. Skönt med en vit helg som omväxling faktiskt...
Dagens låt:
Anthrax - I'm The Man
Anthrax - I'm The Man
Kommentarer
Trackback
