rechuck

Så gick det så långt att jag asade mitt feta arsle till läkaren. Men bara det var ju ett halvt företag. Vårdcentralen ville inte ha med mig att göra, det var tydligen sååååå många med liknande symptom att jag inte var viktig nog. Inte ens när jag påpekade att jag faktiskt hade diabetes och det är jävligt kämpigt att gå med infektioner i kroppen då blodsockret lever sitt eget liv då, fick jag nån sympati. "Tyvärr! Vi har fullt, försök imorrn igen eller åk upp till akuten!"

Sagt och gjort, akuten blev det. Där var faktiskt alla jättetrevliga, tog inte ens 20min från det jag kom in förrän jag satt med en söt läkare i 30års åldern. Hon var himla go och tog mina krämpor på allvar. Som tur var hade jag varken lunginflammation eller något annat allvarligt (som jag misstänkt), utan det visade sig vara ett elakt virus som på nått sätt lyckats hålla sig levande i snart två månader. Tyvärr inte mycket att göra, men jag fick recept på hostmedicin så jag slipper stå dubbelvikt över vasken med risk att vomera så fort jag får en hostattack... lyckades med konststycket att sträcka mig i ryggen under just ett sådant anfall i måndags... Aj aj!!

Dessvärre kostar denna "förkylningen" mig en mindre förmögenhet.. Hostmedicinen var inte billig, läkarbesöket kostade sin beskärda del, och till råga på allt gick jag ju loss och impulshandlade lita andra förkylningsprylar på apoteket igår när jag mådde som värst..

Jaja hoppas det elaka viruset självdör snart, så jag kan återgå till att bli den vanliga pigga, spralliga och glada Daviden :)