Bättre sent än aldrig
Jag har inga dåliga ursäkter den här gången. Bara ren och förbannad lathet.
Men men, Turkiet har kommit och gått. Fruktansvärt skönt att komma bort lite, inte behöva ägna en tanke åt allt här hemma utan bara ta det lugnt, äta och dricka gott och njuta av det fina vädret. Tylösandsplågan följde tydligen efter mig även utomlands då jag vid flera tillfällen misstogs för att ha varit kung. Handen på hjärtat är det faktiskt roligt då jag inte själv alls ser kopplingen, men man kanske är hemmablind vad det jag.
Dock var många av de turistande partydjuren i Alanya på tok för unga för en snart 30-årig herre som jag. Men det verkade inte hindra dem från att uppskatta mitt sällskap. Trodde i ärlighetens namn inte att jag skulle orka med att festa varenda kväll, men det gick förvånansvärt bra. Måste bero på att man är där nere, för hemma är jag ju mer än död på söndagen när det blivit en dubbelhelg med både fredags och lördagssupande. Sen 48h efter att jag kommit hem var det dags att fira Fredriks 30årsdag, så det blev inte mycket återhämtning för levern där inte. Så helgen som kommer får nog bli en vit en.
Men men, Turkiet har kommit och gått. Fruktansvärt skönt att komma bort lite, inte behöva ägna en tanke åt allt här hemma utan bara ta det lugnt, äta och dricka gott och njuta av det fina vädret. Tylösandsplågan följde tydligen efter mig även utomlands då jag vid flera tillfällen misstogs för att ha varit kung. Handen på hjärtat är det faktiskt roligt då jag inte själv alls ser kopplingen, men man kanske är hemmablind vad det jag.
Dock var många av de turistande partydjuren i Alanya på tok för unga för en snart 30-årig herre som jag. Men det verkade inte hindra dem från att uppskatta mitt sällskap. Trodde i ärlighetens namn inte att jag skulle orka med att festa varenda kväll, men det gick förvånansvärt bra. Måste bero på att man är där nere, för hemma är jag ju mer än död på söndagen när det blivit en dubbelhelg med både fredags och lördagssupande. Sen 48h efter att jag kommit hem var det dags att fira Fredriks 30årsdag, så det blev inte mycket återhämtning för levern där inte. Så helgen som kommer får nog bli en vit en.
Dagens låt:
Udo (feat Doro Pesch) - Dancing With An Angel
Udo (feat Doro Pesch) - Dancing With An Angel
Fylleblogg is da shajt
Jag vet att det var länge sen, och ni kära läsare har längtat och väntat med spänning. När ska han få till en klassisk fylleblogg igen? Klassisk vet jag dock ej om jag vågar lova, men i övrigt så lapa i er kära dramafrossare.
Vad som skulle bli en simpel kväll med nära vänner slutade som vanligt i en kväll med alkoholhalt i blodet högre än rekommenderad. Kvällen började bra med att Linn ringde och ville vi skulle in till staden. Dock kunde jag inte bara köra ut mina kära vapenbröder tidigare än vanligt så när jag väl var påväg valde fröken att inte svara. Förståeligt då jag var en ca en och en halv timme senare än beräknat, men men....
Det blev massa dricka både här och där, insåg att Idas hade jävulskt trevlig musiksmak och spelade både den ena och den andra klassikern. Inte ofta man hör t ex Satyricon eller Pantera när man är ute och svirar.
Sen slutade vi på B&B där vi sprang in i Nico och hennes plastsyster. Trevligt trevligt, men blev lite skum stämning när folk försökte para ihop mig med plastsyrran... Inget som beskymrar mig direkt, men tråkigt att folk inte kan vara ärliga, utan måste skylla på att det är fel på mina skor och min jacka. Nä min själ! Säg istället att jag inte är så jävla fager. Det behöver jag nog höra då och då, går ju runt i min jävla bubbla och tror att jag är så bra. Men ack så är icke fallet. Jag är en högst alldaglig pojke, som för visso ser några dagar yngre ut än vad jag är, men nisht mier! Reality check for the win!. Brukar ju säga att jag är ingen, för ingen är perfekt. Men jag är fakitskt någon.... någon full och knasig som inte vet varför han skriver som han skriver. Kanske för att det stör honom att höra att man inte är "någons typ" när man själv inte är intresserad... det sticker lite i egot att bli avvisad av någon man ej försökt med. Lite som om en blind dam skulle kalla en ful.... eller varför inte en döv brutta som skulle klaga på ens dialekt. Nä, jag fattar inte varför jag bryr mig.... kanske för att jag inte visade vad jag egentligen har att komma med, eller var det kanske för att det blev lite av ett uppvaknade. Handen på hjärtat, jag tänker aldrig på vad folk tycker och tänker om mig. Och när jag då får höra att jag inte är bra nog så skadar det mer än man kan ana. Det rubbar världsuppfattningen. någor jag konstruerat under alla mina analytiska år. Men det är nog för långt att gå in på nu. Ni får hålla till godo tills undertecknads memoarer blir slutförda. Men fram tills dess, sov gott!
Vad som skulle bli en simpel kväll med nära vänner slutade som vanligt i en kväll med alkoholhalt i blodet högre än rekommenderad. Kvällen började bra med att Linn ringde och ville vi skulle in till staden. Dock kunde jag inte bara köra ut mina kära vapenbröder tidigare än vanligt så när jag väl var påväg valde fröken att inte svara. Förståeligt då jag var en ca en och en halv timme senare än beräknat, men men....
Det blev massa dricka både här och där, insåg att Idas hade jävulskt trevlig musiksmak och spelade både den ena och den andra klassikern. Inte ofta man hör t ex Satyricon eller Pantera när man är ute och svirar.
Sen slutade vi på B&B där vi sprang in i Nico och hennes plastsyster. Trevligt trevligt, men blev lite skum stämning när folk försökte para ihop mig med plastsyrran... Inget som beskymrar mig direkt, men tråkigt att folk inte kan vara ärliga, utan måste skylla på att det är fel på mina skor och min jacka. Nä min själ! Säg istället att jag inte är så jävla fager. Det behöver jag nog höra då och då, går ju runt i min jävla bubbla och tror att jag är så bra. Men ack så är icke fallet. Jag är en högst alldaglig pojke, som för visso ser några dagar yngre ut än vad jag är, men nisht mier! Reality check for the win!. Brukar ju säga att jag är ingen, för ingen är perfekt. Men jag är fakitskt någon.... någon full och knasig som inte vet varför han skriver som han skriver. Kanske för att det stör honom att höra att man inte är "någons typ" när man själv inte är intresserad... det sticker lite i egot att bli avvisad av någon man ej försökt med. Lite som om en blind dam skulle kalla en ful.... eller varför inte en döv brutta som skulle klaga på ens dialekt. Nä, jag fattar inte varför jag bryr mig.... kanske för att jag inte visade vad jag egentligen har att komma med, eller var det kanske för att det blev lite av ett uppvaknade. Handen på hjärtat, jag tänker aldrig på vad folk tycker och tänker om mig. Och när jag då får höra att jag inte är bra nog så skadar det mer än man kan ana. Det rubbar världsuppfattningen. någor jag konstruerat under alla mina analytiska år. Men det är nog för långt att gå in på nu. Ni får hålla till godo tills undertecknads memoarer blir slutförda. Men fram tills dess, sov gott!
Dagens låt:
Satyricon - King
Satyricon - King
Ibland...
Ibland undrar jag lite över om varje människa har ett syfte med sin existens. Jag tror det. Men vad är mitt syfte? Lite vilsen tror jag...Nåja dags för dusch och sen göra lördagen osäker igen. Kanske är det mitt syfte?
Dagens låt:
Manowar - Courage
Manowar - Courage
Ännu en nördblogg
Dags för en liten nördblogg idag igen. För ett par år sen var jag ganska bitter över videospelsklimatet här i världen (ja, jag gillar termen videospel och tycker den används alldeles för sällan numera). Hade en ganska skev bild om att dagens spel inte var alls lika kul som de gamla godbitarna från det sena 80-talet till tidigt 90-tal. Orkade sällan bemöda mig med att spela klart ett spel jag köpt eftersom det alltid kändes så överambitiöst och själlöst. Men ack vad fel jag hade.
Det ska erkännas att jag kanske inte har alls samma tålamod med att sitta och spela som jag hade förr. Vill minnas helgerna när jag var kanske 12-13 år då jag gick upp vid 9-tiden och började spela, fortsatte sen till jag gick och la mig frammåt 12-tiden på natten. Nu är jag glad om jag "hinner" spela mer än en eller två timmar. Men det kanske är så att bli vuxen.
I alla fall, mitt påstående om att dagens spel inte skulle vara lika bra som de gamla har jag fått revidera. De senaste två åren har det blivit en hel hög med nya avklarade spel, och för första gången på jag vet inte hur länge tycker jag det har släppts (eller kommer släppas) fler spel än jag hinner med. Mitt senaste projekt är Mass Effect 2 till PS3. Jag har på två dagar spelat i nästan 13 timmar. Det ni! Jag är helsåld på det! Älskar sci-fi-stämingen, stridssystemet är härligt och det ser onekligen läckert ut.
Men den största överraskningen var nog ändå röstskådespeleriet. Här finner vi en rad kändisar som bland annat Martin Sheen, Seth Green, Adam Baldwin och Yvonne Strahovski. Spelskaparna har även haft den goda smaken att modellera karaktären Mirandas ansikte efter Strahovski, något jag blev mycket förtjust över. Hon är ju en av anledningarna till att kolla på tv-serien Chuck. Och även om pixelporr inte är riktigt min grej är det ändå trevligt att hennes kroppstrumpa till uniform inte lämnar mycket åt fantasin och att man dessutom får en liten kameltå till på köpet. Det är de små sakerna i livet som räknas eller? Haha!
Det ska erkännas att jag kanske inte har alls samma tålamod med att sitta och spela som jag hade förr. Vill minnas helgerna när jag var kanske 12-13 år då jag gick upp vid 9-tiden och började spela, fortsatte sen till jag gick och la mig frammåt 12-tiden på natten. Nu är jag glad om jag "hinner" spela mer än en eller två timmar. Men det kanske är så att bli vuxen.
I alla fall, mitt påstående om att dagens spel inte skulle vara lika bra som de gamla har jag fått revidera. De senaste två åren har det blivit en hel hög med nya avklarade spel, och för första gången på jag vet inte hur länge tycker jag det har släppts (eller kommer släppas) fler spel än jag hinner med. Mitt senaste projekt är Mass Effect 2 till PS3. Jag har på två dagar spelat i nästan 13 timmar. Det ni! Jag är helsåld på det! Älskar sci-fi-stämingen, stridssystemet är härligt och det ser onekligen läckert ut.
Men den största överraskningen var nog ändå röstskådespeleriet. Här finner vi en rad kändisar som bland annat Martin Sheen, Seth Green, Adam Baldwin och Yvonne Strahovski. Spelskaparna har även haft den goda smaken att modellera karaktären Mirandas ansikte efter Strahovski, något jag blev mycket förtjust över. Hon är ju en av anledningarna till att kolla på tv-serien Chuck. Och även om pixelporr inte är riktigt min grej är det ändå trevligt att hennes kroppstrumpa till uniform inte lämnar mycket åt fantasin och att man dessutom får en liten kameltå till på köpet. Det är de små sakerna i livet som räknas eller? Haha!
Dagens låt:
The Kelly Family - Fell In Love With An Alien
The Kelly Family - Fell In Love With An Alien
My beautiful selfish...
Har fått höra både en och två gånger att jag är kall, egenkär och självupptagen. Och visst, det stämmer säkert. Frågan kan då ställas, vad har gjort denna trasiga pojke till den han är? Livets hårda skola eller bara ett alldeles för stort ego? Helt ärligt kan jag inte ge ett säkert svar, men en liten historia kan jag i alla fall förmedla.
En gång på stenåldern började pojken gymnasiet. Då det var en ganska ytlig skola blev det lite svårt för pojken att anpassa sig då han aldrig tidigare upplevt att han måste var fixad varje dag. Självkänslan dalade, var inte värd mycket. Hur skulle någon kunna älska någon som honom? Något år tidigare hade pojken dessutom börjat intressera sig för en musikstil som oftas uppfattas som "vi skiter i allt, gillar ni det inte så är det ert problem". Det kändes lite betryggande att ha i ryggen. När han dessutom bekantade sig med de element på skolan som uppskattade samma musik som honom blev budskapet "du duger som du är, du är bra" ett mantra som ständigt malde i huvudet.
Något som dessutom hjälpte till att forma honom var ett ständigt lyssnade på Sex Pistols album "Never Mind The Bollocks, Here's the Sex Pistols". Låten No Feelings kändes väldigt kallande, även om avsikten med låten inte är att man ska vara egenkär och egoistisk blev det ändå lite så det blev. Efterhand som pojken dessutom fick höra från utomstående att han faktiskt var en bra människa så släpptes väl garden lite. Men "I got no emotions for anybody else, you better understand I'm in love with my self. My beautiful self", har på något sätt format honom in i grunden. Take it or leave it!
En gång på stenåldern började pojken gymnasiet. Då det var en ganska ytlig skola blev det lite svårt för pojken att anpassa sig då han aldrig tidigare upplevt att han måste var fixad varje dag. Självkänslan dalade, var inte värd mycket. Hur skulle någon kunna älska någon som honom? Något år tidigare hade pojken dessutom börjat intressera sig för en musikstil som oftas uppfattas som "vi skiter i allt, gillar ni det inte så är det ert problem". Det kändes lite betryggande att ha i ryggen. När han dessutom bekantade sig med de element på skolan som uppskattade samma musik som honom blev budskapet "du duger som du är, du är bra" ett mantra som ständigt malde i huvudet.
Något som dessutom hjälpte till att forma honom var ett ständigt lyssnade på Sex Pistols album "Never Mind The Bollocks, Here's the Sex Pistols". Låten No Feelings kändes väldigt kallande, även om avsikten med låten inte är att man ska vara egenkär och egoistisk blev det ändå lite så det blev. Efterhand som pojken dessutom fick höra från utomstående att han faktiskt var en bra människa så släpptes väl garden lite. Men "I got no emotions for anybody else, you better understand I'm in love with my self. My beautiful self", har på något sätt format honom in i grunden. Take it or leave it!
Dagens låt:
Sex Pistols - No Feelings
Sex Pistols - No Feelings
En film är en film är en film
Hade tänkt nattblogga igår, men jag blev för trött och somnade i soffan. Klockan var närmare halv fyra och jag kom hem efter en liten filmstund hos Rickard. Filmen för natten var Scott Pilgrim vs The World. En film som bygger på en tecknad serie som pubiceras på nätet. I somras kom det även ett spel med samma namn som jag tyckte var lite sådär småkul.
I alla fall, filmen var ganska udda. Rolig, men udda. Scott blir kär i Ramona som har sju onda ex som Scott måste besegra för att kunna leva lycklig med Ramona. Alla ex är skumma på sitt egna lilla sätt och hela filmen refererar kraftigt till tv-spelsvärlden med ljudeffekter, extraliv och levelups. Den gav i alla fall mig åtskilliga skratt, men det är tveksamt om den stora massan där ute skulle finna den lika komisk. Men vill man ha en lagom udda film utan några större förväntningar rekommenderar jag Scott Pilgrim vs The World varmt. Den fick mig sugen på att spela klart spelet (något jag skjutit upp alldeles för länge).
I alla fall, filmen var ganska udda. Rolig, men udda. Scott blir kär i Ramona som har sju onda ex som Scott måste besegra för att kunna leva lycklig med Ramona. Alla ex är skumma på sitt egna lilla sätt och hela filmen refererar kraftigt till tv-spelsvärlden med ljudeffekter, extraliv och levelups. Den gav i alla fall mig åtskilliga skratt, men det är tveksamt om den stora massan där ute skulle finna den lika komisk. Men vill man ha en lagom udda film utan några större förväntningar rekommenderar jag Scott Pilgrim vs The World varmt. Den fick mig sugen på att spela klart spelet (något jag skjutit upp alldeles för länge).
Dagens låt:
Millencolin - Leona
Millencolin - Leona
En känsla av ensamhet
Har känt mig väldigt ensam hela dagen. Jobbigt och jag förstår inte riktigt varför. Vet inte om det har att göra med att vi imorse fick reda på att sex av mina kollegor blivit varslade. Gud vet att jag inte älskar mitt jobb, men jag är ändå tacksam att jag slapp bli varslad. Hade blivit väldigt knapert att leva på a-kassan.
Men samtidigt känns det väldigt tungt. Sex personer som gör sitt jobb bra (i vissa fall bättre än mig) försvinner. Sex personer jag trivts att jobba med och anser vara mina vänner. Har dessutom varit dödstrött hela dagen, inte orkat göra något alls utan har bara suttit och fånstirrat på datorskärmen mer eller mindre hela dagen. Inte heller där har det hänt mycket. Känns som jag suttit instängd i min bubbla, avskärmad från omvärlden. Det kan ju vara skönt ibland, korta stunder. Tänkte jag skulle gått ut en sväng, men så var batteriet slut i mp3-spelaren och då är det inte alls lika kul, så jag väntar på att den ska ladda nu. Kanske blir en sväng sen, rensa ut huvudet lite. Brukar hjälpa. Eller så går jag och lägger mig i tid för en gång skull. Vi får se, gör det som faller mig in.
Men samtidigt känns det väldigt tungt. Sex personer som gör sitt jobb bra (i vissa fall bättre än mig) försvinner. Sex personer jag trivts att jobba med och anser vara mina vänner. Har dessutom varit dödstrött hela dagen, inte orkat göra något alls utan har bara suttit och fånstirrat på datorskärmen mer eller mindre hela dagen. Inte heller där har det hänt mycket. Känns som jag suttit instängd i min bubbla, avskärmad från omvärlden. Det kan ju vara skönt ibland, korta stunder. Tänkte jag skulle gått ut en sväng, men så var batteriet slut i mp3-spelaren och då är det inte alls lika kul, så jag väntar på att den ska ladda nu. Kanske blir en sväng sen, rensa ut huvudet lite. Brukar hjälpa. Eller så går jag och lägger mig i tid för en gång skull. Vi får se, gör det som faller mig in.
Dagens låt:
Fleetwood Mac - Go Your Own Way
Fleetwood Mac - Go Your Own Way
Home again
Så var man hemma igen efter en mycket trevlig helg i Bromölla. För att sammanfatta lite kort så har jag spelat en massa spel. Många (de flesta) var avsiktligt dåliga, andra var spel jag kommer överväga att skaffa själv. Lennie, som höll i själva träffen, hade nog den största spelsamling jag sett. Grymt imponerad av alla elektronikprylar killen hade.
Fredagen blev det inte så mycket gjort då vi inte kom dit förrän vid halv ett på natten. Då blev det mest bara lite skitsnack och chill i soffan, och naturligtvis läsa och begrunda de fantastiska svenska översättningarna på Mega Drive-spelen.
På lördagen trillade dock de andra besökarna in och vi hade riktigt trevligt. Efter ett besök på den lokala pizzerian lyckades jag få med mig hem en pizza som bestod av 35% flytande fett. Men när jag väl hällt av flötet var den riktigt god. Öl skulle det också drickas var det tänkt, men jag kände aldrig riktigt att jag kom igång, nöjde mig med en och återgick sen till min Fanta Zero. Framåt småtimmarna började de spontana skrattattackerna när vi började återblicka till tidigare små träffar. Mycket låg kiss och bajs-humor och pricken över i-et kom när ett ord som vi trodde vi myntat i april förra året, visade sig vara ett ganska känt begrepp. Roade oss då åt att läsa en massa forumstrådar om just detta på diverse internetsidor. Natten avslutades med att Linn ringde och pratade lite. Alltid Trevligt!
Söndagen bestod av en baguett med skagenröra, lite bilspel och sen hemfärd. Najs najs!
Kort och gott. Jag hade skitkul, tack alla inblandade! Hoppas det inte dröjer för länge innan nästa gång.
Fredagen blev det inte så mycket gjort då vi inte kom dit förrän vid halv ett på natten. Då blev det mest bara lite skitsnack och chill i soffan, och naturligtvis läsa och begrunda de fantastiska svenska översättningarna på Mega Drive-spelen.
På lördagen trillade dock de andra besökarna in och vi hade riktigt trevligt. Efter ett besök på den lokala pizzerian lyckades jag få med mig hem en pizza som bestod av 35% flytande fett. Men när jag väl hällt av flötet var den riktigt god. Öl skulle det också drickas var det tänkt, men jag kände aldrig riktigt att jag kom igång, nöjde mig med en och återgick sen till min Fanta Zero. Framåt småtimmarna började de spontana skrattattackerna när vi började återblicka till tidigare små träffar. Mycket låg kiss och bajs-humor och pricken över i-et kom när ett ord som vi trodde vi myntat i april förra året, visade sig vara ett ganska känt begrepp. Roade oss då åt att läsa en massa forumstrådar om just detta på diverse internetsidor. Natten avslutades med att Linn ringde och pratade lite. Alltid Trevligt!
Söndagen bestod av en baguett med skagenröra, lite bilspel och sen hemfärd. Najs najs!
Kort och gott. Jag hade skitkul, tack alla inblandade! Hoppas det inte dröjer för länge innan nästa gång.
Dagens låt:
Secret Service - Oh Susie
Secret Service - Oh Susie
Nördtajm!
Nej jag har inte glömt bort att blogga de senaste dagarna, bara haft fullt upp. Onsdagen blev väldigt trevlig med en liten middag, några öl och monopolspelande med Linn. Hade en diskussion under eftermiddagen då vi passade på att reda ut ett par missförstånd. Kändes bra att få lite klarhet hehe.
Torsdagen var jag riktigt jäkla trött och sliten, kanske som följd av allt för lite sömn. Satt mest som en slak grönsak i soffan och degade. Skulle färgat håret, men det glömde jag bort helt i apatin. Framåt kvällen efter lite tv-spelande började jag ladda mentalt för dagen efter. Skulle nämligen vikariera på särskolan några timmar. Nog för att jag jobbar med funktionshindrade ungdomar vanligtvis med, men det är alltid lite nervöst och spännande när det är nya ungdomar som man inte riktigt vet hur de funkar. När jag dessutom fått höra att en av dem kunde bli ganska våldsam. Som grädde på moset upptäckte jag även att jag inte fått med mig min mobilladdare hem från kvällen innan, och efter som batteritiden på HTC Desire är allt annat än bra började paniken sprida sig lite. Tänk om jag skulle försova mig om batteriet dog? Men så kom jag på att jag faktiskt har en riktig väckarklocka också. Smart David!
När så klockan ringde imorse mådde jag illa. Hade inte alls någon lust att resa mig från sängen, men man var ju så illa tvungen. Pressade ner lite yoggi och drog iväg. Det var riktigt kul att "vikka", men det tog ganska mycket på de psykiska krafterna. Nu slapp jag förvisso det mesta med den lille stökige gynnaren. Men att ha hand om några killar i en miljö jag inte alls var bekant med räckte gott.
Nu är det i alla fall äntligen fredag eftermiddag, ska ta tag i det där hårfärgandet. Sen ikväll ska jag dra ner till Bromölla på lite gayming. Ska bli kul med lite nörderi igen, vissa av folket har jag aldrig träffat och de andra har jag inte sett sen i april förra året. Höll på att missa det denna gång med, men snälla Niklas och Jeanette plockar upp mig på vägen, så jag spar in lite bensinpengar.
Torsdagen var jag riktigt jäkla trött och sliten, kanske som följd av allt för lite sömn. Satt mest som en slak grönsak i soffan och degade. Skulle färgat håret, men det glömde jag bort helt i apatin. Framåt kvällen efter lite tv-spelande började jag ladda mentalt för dagen efter. Skulle nämligen vikariera på särskolan några timmar. Nog för att jag jobbar med funktionshindrade ungdomar vanligtvis med, men det är alltid lite nervöst och spännande när det är nya ungdomar som man inte riktigt vet hur de funkar. När jag dessutom fått höra att en av dem kunde bli ganska våldsam. Som grädde på moset upptäckte jag även att jag inte fått med mig min mobilladdare hem från kvällen innan, och efter som batteritiden på HTC Desire är allt annat än bra började paniken sprida sig lite. Tänk om jag skulle försova mig om batteriet dog? Men så kom jag på att jag faktiskt har en riktig väckarklocka också. Smart David!
När så klockan ringde imorse mådde jag illa. Hade inte alls någon lust att resa mig från sängen, men man var ju så illa tvungen. Pressade ner lite yoggi och drog iväg. Det var riktigt kul att "vikka", men det tog ganska mycket på de psykiska krafterna. Nu slapp jag förvisso det mesta med den lille stökige gynnaren. Men att ha hand om några killar i en miljö jag inte alls var bekant med räckte gott.
Nu är det i alla fall äntligen fredag eftermiddag, ska ta tag i det där hårfärgandet. Sen ikväll ska jag dra ner till Bromölla på lite gayming. Ska bli kul med lite nörderi igen, vissa av folket har jag aldrig träffat och de andra har jag inte sett sen i april förra året. Höll på att missa det denna gång med, men snälla Niklas och Jeanette plockar upp mig på vägen, så jag spar in lite bensinpengar.
Dagens låt:
Judas Priest - Diamonds And Rust (live '82)
Judas Priest - Diamonds And Rust (live '82)
Är det vår eller?
Visst är det märkligt vad lite solsken kan göra. Av någon outgrundlig anledning kom jag som vanligt inte i säng i tid igår. Börjar bli mer regel än undantag numera. Blev i alla fall väckt av min bror vid halv tio som meddelade att biljetterna till sommarens fetaste spelning var fixad. Ska bli riktigt fett att få se "the big 4". I alla fall, borde jag varit jättetrött efter inte allt för många timmars sömn, men icke! Tittar ut genom fönstret och möts av en så härlig syn, solsken!!!
Rent instinktivt drogs det igång lite klassisk 80-talsrock på stereon, som jag alltid förknippar med vårsol, så nu sitter jag bara här och myser. Ska strax börja göra mig redo för jobbet, men just nu blundar jag för det och suger lite extra på min lediga tid.
Rent instinktivt drogs det igång lite klassisk 80-talsrock på stereon, som jag alltid förknippar med vårsol, så nu sitter jag bara här och myser. Ska strax börja göra mig redo för jobbet, men just nu blundar jag för det och suger lite extra på min lediga tid.
Dagens låt:
King Kobra - Iron Eagle
King Kobra - Iron Eagle
weekEND
Det är söndag, det är kväll och helgen har sprungit förbi alldeles för snabbt (som vanligt). Men å andra sidan bara två pass a 19 timmar på måndag och tisdag och sen är jag ledig i nästan en hel vecka. Ska bli så skönt.
Lördagskvällen var himla trevlig, lite öldrickande och sällskapsspelande hemma hos Rickard innan vi drog in till stan för att fortsätta intagande av malt, humle, jäst och vatten (råkade visst bli en vitryss också). Mysigt, men slutade lite förvirrande. Fast det redde ut sig idag som tur var.
Nu ikväll har jag gjort något jag faktiskt helt ärligt aldrig trodde att jag skulle göra. Jag har ätit gurk och morotsstavar med dipp! Efter en ganska flötig helg kände jag att jag nog skulle vara lite nyttig mot slutet i alla fall. Dippen i sig var kanske inte så nyttig, men jag har aldrig varit någon storätare när det kommer till dipp så det var lugnt. Hade köpt nån "hot" variant, men den var inte särkskilt het. Faktiskt ganska tråkig när jag tänker närmare på det.
Lördagskvällen var himla trevlig, lite öldrickande och sällskapsspelande hemma hos Rickard innan vi drog in till stan för att fortsätta intagande av malt, humle, jäst och vatten (råkade visst bli en vitryss också). Mysigt, men slutade lite förvirrande. Fast det redde ut sig idag som tur var.
Nu ikväll har jag gjort något jag faktiskt helt ärligt aldrig trodde att jag skulle göra. Jag har ätit gurk och morotsstavar med dipp! Efter en ganska flötig helg kände jag att jag nog skulle vara lite nyttig mot slutet i alla fall. Dippen i sig var kanske inte så nyttig, men jag har aldrig varit någon storätare när det kommer till dipp så det var lugnt. Hade köpt nån "hot" variant, men den var inte särkskilt het. Faktiskt ganska tråkig när jag tänker närmare på det.
Jag känner mig faktiskt fortfarande motiverad till att inte äta massa skit, även nu efter en veckas tid. Men som sagt jag behöver nog synda lite då och då. Ramlösa granatäpple är definitivt inte Pepsi Max, men det funkar ändå.
Dagens låt:
Royal Republic - Underwear
Royal Republic - Underwear
Sömnig torsdag...
Det här jäkla stambytet i huset tar sakta men säkert död på mig. Jag är ju en nattens varelse och har otroligt svårt att gå och lägga mig i tid på kvällarna. Är man ledig så är det ju inga problem, man kan sova till middag utan att någon tar skada av det. Men det är lite svårt att sova när hela huset skakar av borrmaskiner och annat jävelskap. Detta börjar vanligtvis strax efter sju och håller på mer eller mindre fram till klockan fyra när arbetarna går hem. Har man då inte lagt sig förrän framåt tre-tiden så blir det inte så många timmars sömn då förmiddagen består av att vakna, somna om, vakna, somna om och så vidare.
Tänkte att jag skulle passa på och prova de nya linser jag fick med mig från synundersökningen i fredags. Eftersom jag är ledig så är det ju inte hela världen om de inte skulle funka, kan jag ju bara gå och plocka ut dem. De är lite tjockare än de jag vanligtvis använder, men ska i gengäld släppa igenom bra mycket mer syre (bättre för ögonen). Naturligtvis när man provar nya modeller så är ögonen inte riktigt vana vid dem så man blir ganska snabbt trött och nanig i ögonen. Så även idag, och med de få hela sovtimmar jag fått har energin inte varit på topp idag.
Tvätt-tid som vanligt när det är torsdag (känns nästan lite asperger här va???), och efter det blev det en snabb tur till den roliga butiken som säljer flytande självförtroende. Passade även på att köpa mig ännu ett par hörlurar. Köpte ju ett par in-ear igår, men kände att jag gärna ville ha ett par rejäla muffar med. Kommer iofs se lite muppig ut när jag går runt med dessa på huvudet men det spelar ingen roll. Kommer nog bara använda dem till mina motionsrundor och då bryr jag mig faktiskt inte om hur jag ser ut. Hade tänkt inviga dem en runda idag, men jag orkar faktiskt inte. Ont i ryggen har jag också av någon anledning....ååååh vad det är synd om mig buhu!
Tänkte att jag skulle passa på och prova de nya linser jag fick med mig från synundersökningen i fredags. Eftersom jag är ledig så är det ju inte hela världen om de inte skulle funka, kan jag ju bara gå och plocka ut dem. De är lite tjockare än de jag vanligtvis använder, men ska i gengäld släppa igenom bra mycket mer syre (bättre för ögonen). Naturligtvis när man provar nya modeller så är ögonen inte riktigt vana vid dem så man blir ganska snabbt trött och nanig i ögonen. Så även idag, och med de få hela sovtimmar jag fått har energin inte varit på topp idag.
Tvätt-tid som vanligt när det är torsdag (känns nästan lite asperger här va???), och efter det blev det en snabb tur till den roliga butiken som säljer flytande självförtroende. Passade även på att köpa mig ännu ett par hörlurar. Köpte ju ett par in-ear igår, men kände att jag gärna ville ha ett par rejäla muffar med. Kommer iofs se lite muppig ut när jag går runt med dessa på huvudet men det spelar ingen roll. Kommer nog bara använda dem till mina motionsrundor och då bryr jag mig faktiskt inte om hur jag ser ut. Hade tänkt inviga dem en runda idag, men jag orkar faktiskt inte. Ont i ryggen har jag också av någon anledning....ååååh vad det är synd om mig buhu!
Dagens låt:
Edguy - Save Me
Edguy - Save Me
Sakta men säkert...
Jag är faktiskt ganska nöjd över mig själv, jag har varken druckit läsk eller ätit chips eller onyttigheter sen i söndags. Eller nu ljög jag lite. Jag syndade faktiskt ikväll och åt lite glass när jag kollade på film. Men det var inte gott. Kände mig lite så där skamsen när jag satt och slevade i mig glass med alldeles för kraftig kakaosmak. Så jag övergick till ett par kiwifrukter istället. Det var gott! Men fan vad tungt det är att vara utan Pepsi Max!
Märkte under min tvåtimmarspromenad i måndags att mina hörlurar till min mp3-spelare sjöng på sista versen. De har väl i och för sig inte varit så himla bra från första början, men nu glappar sladden något fruktansvärt. Så jag köpte mig ett par nya idag. Köpte en modell jag haft tidigare, Koss Sparkplugg. Problemet är bara att jag inte får dem att sitta riktigt rätt i örat, släpper in för mycket luft så basen inte blir särskilt kraftig. Men jag vänjer mig nog. Blev en hyfast lång promenad idag med.
Den tidigare nämnda filmen var "I rymden finns inga känslor". Handlar om en kille med aspberger. Visst, den var lite överdriven i vissa fall, men i mångt och mycket väldigt bra. Den ger en bra bild av hur det kan vara att leva med aspberger och tycker att den var väl sevärd. Även om man inte har någon personlig relation till någon med aspberger.
Märkte under min tvåtimmarspromenad i måndags att mina hörlurar till min mp3-spelare sjöng på sista versen. De har väl i och för sig inte varit så himla bra från första början, men nu glappar sladden något fruktansvärt. Så jag köpte mig ett par nya idag. Köpte en modell jag haft tidigare, Koss Sparkplugg. Problemet är bara att jag inte får dem att sitta riktigt rätt i örat, släpper in för mycket luft så basen inte blir särskilt kraftig. Men jag vänjer mig nog. Blev en hyfast lång promenad idag med.
Den tidigare nämnda filmen var "I rymden finns inga känslor". Handlar om en kille med aspberger. Visst, den var lite överdriven i vissa fall, men i mångt och mycket väldigt bra. Den ger en bra bild av hur det kan vara att leva med aspberger och tycker att den var väl sevärd. Även om man inte har någon personlig relation till någon med aspberger.
Dagens låt:
Lok & Hardcore Superstar - Staden Göteborg
Lok & Hardcore Superstar - Staden Göteborg
Nystart!
Igår mådde jag illa. Jag satt som en fet jävla degklump och kände mig äcklig i soffan. Jag tror i och för sig inte mitt illamående beroedde på att jag kände mig fet så mycket som allt det feta jag stoppat i mig inom loppet av 24 timmar. Men i alla fall, det fick mig att ta ett beslut. Jag ska sluta vara fet!
Som ett första steg idag blev det en promenad på närmare två timmar. Var en sväng i affären och handlade nyttigheter framför fettsaker. Ramlösa istället för Pepsi Max, men jag kände ändå att jag inte kunde beröva mig allt utan att jag faktiskt kan behöva något att tugga på när jag går hemma och drar. Så jag köpte mig en påse jordnötter med skal. De är inte fullt så onyttiga som det jag vanligtvis stoppar i mig. Nu får vi se om jag klarar av detta, vill ju försöka komma i form så man kan visa sig utan tröja på Kleopatra-stranden i maj. Sen det är klart, en mindre mage kanske ökar självkänslan ett par snäpp med, och det hade inte varit fel.
Tänkte att jag ändå måste ha med en dagens låt (kanske bör fundera över ett namnbyte ifall jag bloggar mer än en gång per dag) i alla fall. Dragonforce må vara ett av de mjäkigaste banden inom power metal, men denna ballad är faktiskt riktigt riktigt najs.
Som ett första steg idag blev det en promenad på närmare två timmar. Var en sväng i affären och handlade nyttigheter framför fettsaker. Ramlösa istället för Pepsi Max, men jag kände ändå att jag inte kunde beröva mig allt utan att jag faktiskt kan behöva något att tugga på när jag går hemma och drar. Så jag köpte mig en påse jordnötter med skal. De är inte fullt så onyttiga som det jag vanligtvis stoppar i mig. Nu får vi se om jag klarar av detta, vill ju försöka komma i form så man kan visa sig utan tröja på Kleopatra-stranden i maj. Sen det är klart, en mindre mage kanske ökar självkänslan ett par snäpp med, och det hade inte varit fel.
Tänkte att jag ändå måste ha med en dagens låt (kanske bör fundera över ett namnbyte ifall jag bloggar mer än en gång per dag) i alla fall. Dragonforce må vara ett av de mjäkigaste banden inom power metal, men denna ballad är faktiskt riktigt riktigt najs.
Dagens låt:
Dragonforce - Trail Of Broken Hearts
Dragonforce - Trail Of Broken Hearts
And now for something completely different!
Skippar idag "Dagens låt" och gör istället något jag suttit och funderat på en längre tid; Tio helgjutna skivor. För att lite snabbt gå igenom kriterierna för att platsa på listan så sammanfattar jag det i trenne punkter.
Vill även passa på att nämna att det kan finnas artister som jag personligen uppskattar mer än de jag valt ta med på listan, men att de kanske inte lyckats kläcka ett såpass genomstekt album. I alla fall, håll i hatten för nu kör vi!
- Skivan måste i sin helhet vara en helt fantastisk upplevelse
- Inga livealbum eller best of-samlingar
- Endast en skiva per artist/grupp
Vill även passa på att nämna att det kan finnas artister som jag personligen uppskattar mer än de jag valt ta med på listan, men att de kanske inte lyckats kläcka ett såpass genomstekt album. I alla fall, håll i hatten för nu kör vi!
10. Pantera - Cowboys From Hell (1990)
En mycket solid start på bandets thrash-era med oförglömliga låtar som titelspåret, Cemetary Gate och Psycho Holiday. Representant för skivan: Cowboys From Hell
http://www.youtube.com/watch?v=23lrZPAYwcw
9. Savatage - Gutter Ballet (1989)
Räknas i mångas ögon som Savatages främsta, vilket inte är så konstigt med tanke på låtlistan. Jon Olivas röst och närvaro ger ständig gåshud.
Representant för skivan: When The Crows Are Gone
http://www.youtube.com/watch?v=mv82_BvKjw0
8. Rainbow - Rising (1976)
Rising har i många omröstningar blivit framröstad till bästa hårdrockskiva någonsin, och det är fullt förståeligt. Kombinationen Dio + Blackmore i en episk omfamning är svårslaget. Förvisso innerhåller skivan bara sex låtar, men vad gör det när samtliga sex är mästerverk?
Representant för skivan: A Light In The Black
http://www.youtube.com/watch?v=32hlw7jacUI
7. In Flames - Clayman (2000)
Nog för att In Flames har en lysande repetoar av album bakom sig. Men Clayman ligger precis i brytpunkten mellan "gamla" och "nya" In Flames. Här får man det bästa av två världar med en kavalkad och fantastiska låtar.
Representant för skivan: Only For The Weak
http://www.youtube.com/watch?v=aPGSWxt_Csk
6. Magnum - On A Storytellers Night (1985)
Englands mästare av bombastisk rock visar med 1985 års "On A Storytellers Night" vart skåpet ska stå. En skiva som hittade rakt in i hjärtat på undertecknad redan vid första genomlyssningen.
Representant för skivan: Just Like An Arrow
http://www.youtube.com/watch?v=zLQIGusRq9U
5. Helloween - Better Than Raw (1998)
Många skulle nog hävda att de båda Keepers-skivorna från 80-talet är bättre, men i mitt tycke har gubbarna i Helloween lyckats med något speciellt på Better Than Raw. Det blir en blandning av 80-talets Helloween och den lite mordernare tyngden i 90-talets metal.
Representant för skivan: Handful Of Pain
http://www.youtube.com/watch?v=0JxUvctHyIw
4. Metallica - Master Of Puppet (1986)
Finns inte så mycket att säga, en sann adrenalinkick från början till slut.
Representant för skivan: Welcome Home (Sanitarium)
http://www.youtube.com/watch?v=2tMxdzO21KM
3. Dio - Holy Diver (1983)
Lite av en gråzon med tanke på att Dio medverkade på Rainbow Rising, men Holy Diver är en av de mest klassiska hårdrocksskivorna att det vore pinsamt att inte ha med den. Ett måste i var mans och kvinnas skivsamling. Representant för skivan: Rainbow In The Dark
http://www.youtube.com/watch?v=5_6kdIzPino
2. Judas Priest - Defenders Of The Faith (1984)
Judas Priest har alltid varit lite av en trendsättare för andra band, och 80-talet var ju som bekant hårdrockens absoluta guldålder, men att ett band skulle släppa en så tidlös och helt jävla underbar skiva hade jag aldrig väntat mig. Här finns allt en älskare av riff, solon, läderbyxor, falsettsång och totalös kan önska sig.
Representant för skivan: Jawbreaker
http://www.youtube.com/watch?v=tormYU27Ldk
1. Europe - The Final Countdown (1986)
Föga förväntande för de som känner mig att Europes The Final Countdown skulle kamma hem förstaplatsen. Det var denna skiva som startade alltihop för mig. Första gången jag hörde introt till titelspåret var jag såld, och när jag sen ett par år senare äntligen fick albumet av min kära moder var lyckan total. Även om jag på den tiden inte uppskattade de lite lugnare låtarna har jag med åren kommit att älska dem lika mycket (om inte mer) som de andra. The Final Countdown är i mitt tycke den ultimata skivan.
Representant för skivan: Heart Of Stone
http://www.youtube.com/watch?v=gnyYuCVirTI
http://www.youtube.com/watch?v=23lrZPAYwcw
9. Savatage - Gutter Ballet (1989)
Räknas i mångas ögon som Savatages främsta, vilket inte är så konstigt med tanke på låtlistan. Jon Olivas röst och närvaro ger ständig gåshud.
Representant för skivan: When The Crows Are Gone
http://www.youtube.com/watch?v=mv82_BvKjw0
8. Rainbow - Rising (1976)
Rising har i många omröstningar blivit framröstad till bästa hårdrockskiva någonsin, och det är fullt förståeligt. Kombinationen Dio + Blackmore i en episk omfamning är svårslaget. Förvisso innerhåller skivan bara sex låtar, men vad gör det när samtliga sex är mästerverk?
Representant för skivan: A Light In The Black
http://www.youtube.com/watch?v=32hlw7jacUI
7. In Flames - Clayman (2000)
Nog för att In Flames har en lysande repetoar av album bakom sig. Men Clayman ligger precis i brytpunkten mellan "gamla" och "nya" In Flames. Här får man det bästa av två världar med en kavalkad och fantastiska låtar.
Representant för skivan: Only For The Weak
http://www.youtube.com/watch?v=aPGSWxt_Csk
6. Magnum - On A Storytellers Night (1985)
Englands mästare av bombastisk rock visar med 1985 års "On A Storytellers Night" vart skåpet ska stå. En skiva som hittade rakt in i hjärtat på undertecknad redan vid första genomlyssningen.
Representant för skivan: Just Like An Arrow
http://www.youtube.com/watch?v=zLQIGusRq9U
5. Helloween - Better Than Raw (1998)
Många skulle nog hävda att de båda Keepers-skivorna från 80-talet är bättre, men i mitt tycke har gubbarna i Helloween lyckats med något speciellt på Better Than Raw. Det blir en blandning av 80-talets Helloween och den lite mordernare tyngden i 90-talets metal.
Representant för skivan: Handful Of Pain
http://www.youtube.com/watch?v=0JxUvctHyIw
4. Metallica - Master Of Puppet (1986)
Finns inte så mycket att säga, en sann adrenalinkick från början till slut.
Representant för skivan: Welcome Home (Sanitarium)
http://www.youtube.com/watch?v=2tMxdzO21KM
3. Dio - Holy Diver (1983)
Lite av en gråzon med tanke på att Dio medverkade på Rainbow Rising, men Holy Diver är en av de mest klassiska hårdrocksskivorna att det vore pinsamt att inte ha med den. Ett måste i var mans och kvinnas skivsamling. Representant för skivan: Rainbow In The Dark
http://www.youtube.com/watch?v=5_6kdIzPino
2. Judas Priest - Defenders Of The Faith (1984)
Judas Priest har alltid varit lite av en trendsättare för andra band, och 80-talet var ju som bekant hårdrockens absoluta guldålder, men att ett band skulle släppa en så tidlös och helt jävla underbar skiva hade jag aldrig väntat mig. Här finns allt en älskare av riff, solon, läderbyxor, falsettsång och totalös kan önska sig.
Representant för skivan: Jawbreaker
http://www.youtube.com/watch?v=tormYU27Ldk
1. Europe - The Final Countdown (1986)
Föga förväntande för de som känner mig att Europes The Final Countdown skulle kamma hem förstaplatsen. Det var denna skiva som startade alltihop för mig. Första gången jag hörde introt till titelspåret var jag såld, och när jag sen ett par år senare äntligen fick albumet av min kära moder var lyckan total. Även om jag på den tiden inte uppskattade de lite lugnare låtarna har jag med åren kommit att älska dem lika mycket (om inte mer) som de andra. The Final Countdown är i mitt tycke den ultimata skivan.
Representant för skivan: Heart Of Stone
http://www.youtube.com/watch?v=gnyYuCVirTI
Varför? Jag vet inte...
Funderat en massa (kanske till och med mer än vanligt?!?!), jag är nog en ganska komplex natur. Det är nog i och för sig inget unikt för just lille David, men icke desto mindre störigt. Har en förmåga att när saker och ting går bra inte låta dem göra det. Som att man vill gardera sig för att innerst inne veta att det kommer gå sönder förr eller senare och då skär man sig något så in i helvete när man trampar på skärvorna. Vill inte ha ont i fötterna helt enkelt. Men å andra sidan, ett liv som en rak linje är ju dötrist. Man måste ju ha sina svackor för att uppskatta topparna, eller har jag fel? Nä tänkte väl det. Våga chansa för att vinna heter det ju.
Nåväl, efter lite kryptiskt dravel ämnar jag nu vandra vidare i mina funderingar. Hade en ännu en trevlig onsdagsmiddag (som även blev en torsdagsmiddag), riktigt kul faktiskt. Hoppas på fler sådana. Däremot fick jag höra att jag ibland upplevs som lite off. Kom faktiskt som lite av en chock då jag själv tycker jag är ganska framåt, men vill inte vara efterhängsen. Fast det kanske beror lite på brist i kommunikationen, har förstått att mitt sätt att uttrycka mig ibland inte alltid uppfattas som jag tänkt det ska göra. Många ganska, väl och kansken flyger som bekant ur min mun. Får väl försöka bättra mig på den fronten för omgivningens bästa haha.
I väntan på Solsidan ska jag väl ta och städa upp lite efter gårdagens korvkalas. En jädra massa ölburkar ligger och förpestar lägenheten. Kudos till Annika som faktiskt hade den goda smaken att samla ihop sina burkar och lägga dem i en påse i köket. Tänk om vi alla andra var lika duktiga!
Nåväl, efter lite kryptiskt dravel ämnar jag nu vandra vidare i mina funderingar. Hade en ännu en trevlig onsdagsmiddag (som även blev en torsdagsmiddag), riktigt kul faktiskt. Hoppas på fler sådana. Däremot fick jag höra att jag ibland upplevs som lite off. Kom faktiskt som lite av en chock då jag själv tycker jag är ganska framåt, men vill inte vara efterhängsen. Fast det kanske beror lite på brist i kommunikationen, har förstått att mitt sätt att uttrycka mig ibland inte alltid uppfattas som jag tänkt det ska göra. Många ganska, väl och kansken flyger som bekant ur min mun. Får väl försöka bättra mig på den fronten för omgivningens bästa haha.
I väntan på Solsidan ska jag väl ta och städa upp lite efter gårdagens korvkalas. En jädra massa ölburkar ligger och förpestar lägenheten. Kudos till Annika som faktiskt hade den goda smaken att samla ihop sina burkar och lägga dem i en påse i köket. Tänk om vi alla andra var lika duktiga!
Dagens låt:
S.P.O.C.K. - Never Trust A Klingon
S.P.O.C.K. - Never Trust A Klingon
"Hårribel" dag...
Insåg något innan idag. Mitt trogna gamla hårspray är inte lämpligt för mitt hår...låter ett klassiskt I-landsproblem eller hur? Men jag ska ta det från början.
Än gång för länge länge sedan (sommaren 2003) var jag på jakt efter lite nya hårprodukter efter ständiga klagomål från min kära mor att jag såg förjävlig ut i huvudet. Hennes 50-årsdag var antågande och ville ha en välartad och fin son tills dess. I samband med detta var mina befintliga resurser till att fixa frisyren på upphällningen så en lunchrast smög jag in på Åhléns i hopp om påfyllning. Då det var juni och första sommarjobbslönen fortfarande var en god månad bort var jag inte jättepigg på att lägga massa pengar på detta, i mitt tycke, onödiga ont. Men så såg jag en flaska som för all del inte såg så lyxig ut. Men testern luktade behagligt och flaskan lovade bra struktur, och priset var mer än överkomligt (39:- om jag minns rätt). Romella hette företaget bakom produkten. Inget jag hade hört talas om tidigare, men då jag tyckt de flesta sprayer, geléer, mousser, vax och pastor jag testat innan varit ungefär samma skit oavsett om det stått Wella eller Björn Axén så tänkte jag att jag testar. Jag måste erkänna att det var det bästa hårspray jag använt, och jag fortsatte att använda det i sju och ett halvt år till.
Vart gick det då fel? Jo i början på november 2010 beslöt jag mig för att överge det blonderade håret till förmån för korpsvart. Något jag trivs mycket bra i, i samband med detta dök det upp en annan flaska spray i mitt badrum. Någon måste tagit dit den och glömt den där vid något festligt tillfälle...misstänker min kusin. L'Oréal Fix & Shine, och av någon anledning provade jag det en dag strax därefter. Tyckte om att håret inte blev så torrt som med Romella så jag fortsatte. Så i lördags när det skulle ut och sviras så var sprayflaskan tom, så jag tänkte att jag återgår till Romella. Visst frisyren blev som den skulle, såg även bra ut dagen efter trots jag legat och snurrat i sängen ett par varv. Men under söndagskvällen när jag sporadiskt legat och pillat mig i håret medan Wallander rullade på tvn så märkte jag att min tröja såg ganska mystisk ut. Den såg väldigt smulig ut. Visade sig vara gammalt spray som lossnat. Ingen fara tänkte jag, så brukade det ju vara förr i tiden med när jag varit välsprayad i huvudet. Men när jag skulle in i duschen idag såg jag att hela huvudet såg förjäkligt ut. Fullt av massa sprayavlagringar där också. Något som aldrig syntes när man var blond, men som syntes väldigt tydligt nu när håret är svart. För att göra en lång (romanlång) historia kort, så blev det raka vägen in till stan och köpa en ny flaska Fix & Shine. Så sensmoralen i denna lilla berättelse är:
Än gång för länge länge sedan (sommaren 2003) var jag på jakt efter lite nya hårprodukter efter ständiga klagomål från min kära mor att jag såg förjävlig ut i huvudet. Hennes 50-årsdag var antågande och ville ha en välartad och fin son tills dess. I samband med detta var mina befintliga resurser till att fixa frisyren på upphällningen så en lunchrast smög jag in på Åhléns i hopp om påfyllning. Då det var juni och första sommarjobbslönen fortfarande var en god månad bort var jag inte jättepigg på att lägga massa pengar på detta, i mitt tycke, onödiga ont. Men så såg jag en flaska som för all del inte såg så lyxig ut. Men testern luktade behagligt och flaskan lovade bra struktur, och priset var mer än överkomligt (39:- om jag minns rätt). Romella hette företaget bakom produkten. Inget jag hade hört talas om tidigare, men då jag tyckt de flesta sprayer, geléer, mousser, vax och pastor jag testat innan varit ungefär samma skit oavsett om det stått Wella eller Björn Axén så tänkte jag att jag testar. Jag måste erkänna att det var det bästa hårspray jag använt, och jag fortsatte att använda det i sju och ett halvt år till.
Vart gick det då fel? Jo i början på november 2010 beslöt jag mig för att överge det blonderade håret till förmån för korpsvart. Något jag trivs mycket bra i, i samband med detta dök det upp en annan flaska spray i mitt badrum. Någon måste tagit dit den och glömt den där vid något festligt tillfälle...misstänker min kusin. L'Oréal Fix & Shine, och av någon anledning provade jag det en dag strax därefter. Tyckte om att håret inte blev så torrt som med Romella så jag fortsatte. Så i lördags när det skulle ut och sviras så var sprayflaskan tom, så jag tänkte att jag återgår till Romella. Visst frisyren blev som den skulle, såg även bra ut dagen efter trots jag legat och snurrat i sängen ett par varv. Men under söndagskvällen när jag sporadiskt legat och pillat mig i håret medan Wallander rullade på tvn så märkte jag att min tröja såg ganska mystisk ut. Den såg väldigt smulig ut. Visade sig vara gammalt spray som lossnat. Ingen fara tänkte jag, så brukade det ju vara förr i tiden med när jag varit välsprayad i huvudet. Men när jag skulle in i duschen idag såg jag att hela huvudet såg förjäkligt ut. Fullt av massa sprayavlagringar där också. Något som aldrig syntes när man var blond, men som syntes väldigt tydligt nu när håret är svart. För att göra en lång (romanlång) historia kort, så blev det raka vägen in till stan och köpa en ny flaska Fix & Shine. Så sensmoralen i denna lilla berättelse är:
Dagens låt:
Place Vendome - My Guardian Angel
Place Vendome - My Guardian Angel
Stamp!
Igår hade jag en tanke. Jag skulle supa mig vacker! Om jag lyckades vet i tusan, men kul hade jag. Blev ett gäng kalla på förfesten och sen ut i den bitande kylan. Farbror blå var tydligen på hugget och gav undertecknad en skarp tillsägelse att jag skulle plocka upp ölburken jag ställt ifrån mig och hälla ut innehållet innan jag förpassade den till papperskorgen. Annars skulle jag minsann få nedskräpningsböter på 900kr! Jaja det är väl bra att de tar sina jobb på allvar i alla fall.
Kvällen fortlöpte på vanligt manén med en och en annan white russian. När klockan börjar närma sig tre-snåret sätter sig en tämligen överförfriska jeansjacka jämte mig och presenterar sig som*makdnbh* (kommer faktiskt inte ihåg det, så vi kallar honom Greger). Han är övertygad om att han har sett mig förr. Efter lite famlande med orden får han ihop det till att jag var med i det här tv-programmet "Kungarna av Baren"....haha. Kungarna av Tylösand kommer han sen fram till att det hette och jag förklarar att jag inte var med där. Men han fortsätter och tjata, vill se kuk-tatueringen osv. När både jag och Annika talat om för honom att han tagit fel person ska han på och pussas och kramas. Var mindre angenämt må jag säga, och jag börjar bli ganska mätt på hela den där kungarna av tylösandsgrejen nu. Jag ser inte likheten själv, annat än hårfärgen, men uppenbarligen finns det väl något eftersom det var långt ifrån första gången jag hörde det. Till och med frisören som klippte mig för några veckor sen nämnde det. Jaja det blåser väl över snart...
Nåt som däremot är förbannat kul är att de goa gubbarna i ItaloBrothers äntligen fått tummen ur och släppt en skiva (Stamp!). Perfekt stämningshöjare när man sitter och peppar innan fest (och en del självklara förfestlåtar naturligtvis). Rekommenderar den hjärtligt till alla som gillar den här typen av musik, även er som inte gillar det. Har själv jäkligt svårt att sitta still när den snurrar i stereon (eller datorn om man så vill).
Kvällen fortlöpte på vanligt manén med en och en annan white russian. När klockan börjar närma sig tre-snåret sätter sig en tämligen överförfriska jeansjacka jämte mig och presenterar sig som*makdnbh* (kommer faktiskt inte ihåg det, så vi kallar honom Greger). Han är övertygad om att han har sett mig förr. Efter lite famlande med orden får han ihop det till att jag var med i det här tv-programmet "Kungarna av Baren"....haha. Kungarna av Tylösand kommer han sen fram till att det hette och jag förklarar att jag inte var med där. Men han fortsätter och tjata, vill se kuk-tatueringen osv. När både jag och Annika talat om för honom att han tagit fel person ska han på och pussas och kramas. Var mindre angenämt må jag säga, och jag börjar bli ganska mätt på hela den där kungarna av tylösandsgrejen nu. Jag ser inte likheten själv, annat än hårfärgen, men uppenbarligen finns det väl något eftersom det var långt ifrån första gången jag hörde det. Till och med frisören som klippte mig för några veckor sen nämnde det. Jaja det blåser väl över snart...
Nåt som däremot är förbannat kul är att de goa gubbarna i ItaloBrothers äntligen fått tummen ur och släppt en skiva (Stamp!). Perfekt stämningshöjare när man sitter och peppar innan fest (och en del självklara förfestlåtar naturligtvis). Rekommenderar den hjärtligt till alla som gillar den här typen av musik, även er som inte gillar det. Har själv jäkligt svårt att sitta still när den snurrar i stereon (eller datorn om man så vill).
Dagens låt:
ItaloBrothers - Radio Hardcore
ItaloBrothers - Radio Hardcore
Pepp!
Solen skiner, det är lördag och ölen ligger på kylning. Börjar bli peppad som fan för lite festande. Känns som evigheter sen. Nu var det iofs bara en vecka sedan jag var ute som hastigast, men det är min första lediga helg sen den 8-10 januari! Riktigt skönt att inte behöva tänka på att man ska iväg till jobbet eller vara sliten för att man kommit direkt därifrån. Trodde förresten äntligen jag skulle slippa visa leg på systemet idag. Hade betalat och allt när han kläcker ur sig att han vill se mitt leg. Nog för att det är bra att man ser ung ut, men jag börjar tröttna nu. Om mindre än ett halvår blir jag ju gubbe på riktigt.
Nä nu blir det att ladda resten av eftermiddagen med schysst musik!
Nä nu blir det att ladda resten av eftermiddagen med schysst musik!
Dagens låt:
Carmen Kane - Sorry If I Broke Your Heart
Carmen Kane - Sorry If I Broke Your Heart
Where the end is always good and never sad.
Fredag igen, ledig helg och allt borde vara hur grymt som helst eller hur? Varför känner jag mig då så otroligt rastlös? Är vanligtvis en ganska slö, slapp och likgiltlig varelse som uppskattar att inte ha en massa måsten hängandes över huvudet, men ikväll hade det varit lite kul om det hände något. Nåväl imorgon är det ju i alla fall lördag och det brukar ju bli bra. Först lite middag med morbror som fyller 60 och sen ska jag tvinga bror och Fabbe att svinga några stop öl. Lite synd att Johan skulle ha fest just denna lördagen, hade varit kul att ses, kom underfund med att vi inte träffats sen i somras. Tiden går!
Ibland blir jag lite frustrerad över min ekonomiska situation. Lever absolut inte på svältgränsen (även om min lön är pinsam med tanke på hur mycket helg jag jobbar), men jag känner ändå att jag alltid trott att jag skulle ha ett någorlunda fyllt sparkonto när jag började närma mig de 30, men icke! Hade varit himla kul med en ny bil t ex. Men det är ju inte att tänka på...inte än i alla fall. Men går allt som det ska (och det gör det ju faktiskt ibland), så lär det väl bli ljusare tider även för herr Dahlgren.
På tal om nåt helt annat, spotify är ju en del av min vardag. Lyssnar som bekant på fruktansvärt mycket musik och tycker nog att Spotify är bland den mest geniala musiktjänst som skapats. Men något som jag stör mig fruktansvärt på är de stora luckor som finns. Att obskyra artister och grupper inte finns har jag full förståelse för, men det är både synd och skam att vissa etablerade artister bara har enstaka album tillgängliga. Det har väl att göra med skivbolagsrättigheter och så vidare, men att t ex Gamma Ray endast har det två senaste albumen samt ett live-album tillgängliga gör ju att man missar en massa godbitar. Dagens låt är ett solklart exempel (visst live-versionen finns på spotify, men inte originalet med Ralf Scheepers på sång).
Ibland blir jag lite frustrerad över min ekonomiska situation. Lever absolut inte på svältgränsen (även om min lön är pinsam med tanke på hur mycket helg jag jobbar), men jag känner ändå att jag alltid trott att jag skulle ha ett någorlunda fyllt sparkonto när jag började närma mig de 30, men icke! Hade varit himla kul med en ny bil t ex. Men det är ju inte att tänka på...inte än i alla fall. Men går allt som det ska (och det gör det ju faktiskt ibland), så lär det väl bli ljusare tider även för herr Dahlgren.
På tal om nåt helt annat, spotify är ju en del av min vardag. Lyssnar som bekant på fruktansvärt mycket musik och tycker nog att Spotify är bland den mest geniala musiktjänst som skapats. Men något som jag stör mig fruktansvärt på är de stora luckor som finns. Att obskyra artister och grupper inte finns har jag full förståelse för, men det är både synd och skam att vissa etablerade artister bara har enstaka album tillgängliga. Det har väl att göra med skivbolagsrättigheter och så vidare, men att t ex Gamma Ray endast har det två senaste albumen samt ett live-album tillgängliga gör ju att man missar en massa godbitar. Dagens låt är ett solklart exempel (visst live-versionen finns på spotify, men inte originalet med Ralf Scheepers på sång).
Dagens låt:
Gamma Ray - The Silence
Gamma Ray - The Silence
