Tylösand, solbränna och Anna...
Mmm då var det torsdagskväll. Sitter här som en stekt tomat och tycker synd om mig själv. Brukar inte ha några problem med solen annars, men det var ju faktiskt nästan tre år sen jag solade till nån reda.
Har idag varit i Tylösand och badat för tredje gången i mitt liv. Förstår verkligen inte varför alla turister (läs 08or och dylikt) är så impade av denna strand. Visst det är väl mysigt, men det är ju absolut inget extraordinärt. Fördelen idag var väl att turistsäsongen inte riktigt dragit igång så man slapp ligga som packade sillar. Blev faktiskt två dopp i vattnet som enligt uppgift höll den svalkande temperaturen om 17 grader.
Hade varit på stranden redan igår (fast då på den något mindre hypade Östra stranden). Smart som jag var hade jag ju inte smörjt in mig då, så det var väl där jag la den mesta av brännan. Så varför skulle jag då tvungen utsätta min kropp för denna tortyr ytterligare en dag? Tja...som bekant åker ju Anna (ja, hon jag tycker faktiskt att hon förtjänar att nämnas vid namn nu) till Australien imorgon. Hade egentligen sagt hej då till henne redan i tisdags, men så pratade vi lite på onsdagskvällen om att åka till stranden. Naturligtvis säger jag ju inte nej till att få spendera lite mer tid med henne nu innan hon åker.
Det blev en lyckad dag allt som allt. Var på stranden redan vid elva-tiden, stannade i ca 4 timmar. Sen lyckades jag övertala henne att följa med hem och äta lite sommar-choklad med mig. Det blev en mysig eftermiddag och jag förbannade tyst högre makter att denna sötnos måste försvinna i fem månader. Hade ju som sagt bestämt mig själv för att jag inte skulle trilla dit :P Men det gick ju som det gick med det haha....så typiskt mig. Hade definitivt inte tänkt erkänna det för henne heller, men det var ju nästan lika svårt det. Speciellt när jag vet att hon blivit ganska förtjust i mig med (även om hon helst inte vill erkänna det).
Hursomhelst, visst känns det väldigt tråkigt att hon måste åka, men det faktum att hon tog sig tid att umgås med mig mer eller mindre hela dagen, trots att hon måste ha haft tusen andra saker att göra (som att packa t ex), gör att det på nåt sätt känns mindre jobbigt. Så tack Anna, för en jättefin torsdag! Och ha det nu bäst där nere! :D
Har idag varit i Tylösand och badat för tredje gången i mitt liv. Förstår verkligen inte varför alla turister (läs 08or och dylikt) är så impade av denna strand. Visst det är väl mysigt, men det är ju absolut inget extraordinärt. Fördelen idag var väl att turistsäsongen inte riktigt dragit igång så man slapp ligga som packade sillar. Blev faktiskt två dopp i vattnet som enligt uppgift höll den svalkande temperaturen om 17 grader.
Hade varit på stranden redan igår (fast då på den något mindre hypade Östra stranden). Smart som jag var hade jag ju inte smörjt in mig då, så det var väl där jag la den mesta av brännan. Så varför skulle jag då tvungen utsätta min kropp för denna tortyr ytterligare en dag? Tja...som bekant åker ju Anna (ja, hon jag tycker faktiskt att hon förtjänar att nämnas vid namn nu) till Australien imorgon. Hade egentligen sagt hej då till henne redan i tisdags, men så pratade vi lite på onsdagskvällen om att åka till stranden. Naturligtvis säger jag ju inte nej till att få spendera lite mer tid med henne nu innan hon åker.
Det blev en lyckad dag allt som allt. Var på stranden redan vid elva-tiden, stannade i ca 4 timmar. Sen lyckades jag övertala henne att följa med hem och äta lite sommar-choklad med mig. Det blev en mysig eftermiddag och jag förbannade tyst högre makter att denna sötnos måste försvinna i fem månader. Hade ju som sagt bestämt mig själv för att jag inte skulle trilla dit :P Men det gick ju som det gick med det haha....så typiskt mig. Hade definitivt inte tänkt erkänna det för henne heller, men det var ju nästan lika svårt det. Speciellt när jag vet att hon blivit ganska förtjust i mig med (även om hon helst inte vill erkänna det).
Hursomhelst, visst känns det väldigt tråkigt att hon måste åka, men det faktum att hon tog sig tid att umgås med mig mer eller mindre hela dagen, trots att hon måste ha haft tusen andra saker att göra (som att packa t ex), gör att det på nåt sätt känns mindre jobbigt. Så tack Anna, för en jättefin torsdag! Och ha det nu bäst där nere! :D
Dagens låt:
The Offspring - Want You Bad
Au revoir!
*Detta inlägg publiceras även på cowabunga.se*
The Offspring - Want You Bad
Au revoir!
*Detta inlägg publiceras även på cowabunga.se*
En ensam film och ett sömndrucket sinne...
Denna dag har känts otroligt lång. Natten till måndagen gav inte så många sovtimmar, ej heller gårdagen. Det blev inte den sedvanliga tuppluren på förmiddagen heller. Hade ganska mycket att stå i. Skulle möta en söt och trevlig tjej, och hade naturligtvis som den tidsoptimist man är tänkt att jag skulle hinna med tusen saker innan jag skulle promenera bort till Sannarp och möta henne.
Tror ni jag hann med allt? Naturligtvis inte... Disken blev bara halvfärdig och gjorde dessutom att jag inte kom iväg i tid. Halvvägs där ser jag vad klockan är och börjar springa. Inte så smart, vädret var ju för en gång skull helt fantastiskt, men nackdelen med detta var ju att jag svettades som en gris på spettet. Kanske inte det mest optimala tillstånd att befinna sig i när man ska "dejta" eller vad man ska kalla det. Det blev mitt svettiga anlete till trots ändå en mycket bra eftermiddag. Även om tiden flög iväg på tok för fort.
Kvällen kom och jag tänkte i min ensamhet titta på filmen Yes Man. Måste nog se den igen, för att sitta på msn samtidigt som man tittar, när man bara sovit ca fyra timmar under natten som var, är inte helt lyckat. Hade varit trevligt att ha lite sällskap till filmen, men man kan ju inte alltid få allt haha..
Tror ni jag hann med allt? Naturligtvis inte... Disken blev bara halvfärdig och gjorde dessutom att jag inte kom iväg i tid. Halvvägs där ser jag vad klockan är och börjar springa. Inte så smart, vädret var ju för en gång skull helt fantastiskt, men nackdelen med detta var ju att jag svettades som en gris på spettet. Kanske inte det mest optimala tillstånd att befinna sig i när man ska "dejta" eller vad man ska kalla det. Det blev mitt svettiga anlete till trots ändå en mycket bra eftermiddag. Även om tiden flög iväg på tok för fort.
Kvällen kom och jag tänkte i min ensamhet titta på filmen Yes Man. Måste nog se den igen, för att sitta på msn samtidigt som man tittar, när man bara sovit ca fyra timmar under natten som var, är inte helt lyckat. Hade varit trevligt att ha lite sällskap till filmen, men man kan ju inte alltid få allt haha..
Dagens Låt
Alphaville - Forever Young
En låt som gör mig både glad, ledsen, nostalgisk och bitter på samma gång
Alphaville - Forever Young
En låt som gör mig både glad, ledsen, nostalgisk och bitter på samma gång
Sömnlös...
Varför har jag så svårt att sova. Är jättetrött, ska upp och jobba imorrn (visserligen inte förrän kl 14.00), har inte sovit så där jättemycket denna helgen heller. Midsommarfirande plus utgång midsommardagen tillät helt enkelt inte rekommenderat antal sovtimmar. Hade egentligen varit bäst att stanna hemma på midsommardagen. Gått och lagt sig i tid, men icke. Vill väl inte säga att kvällen var helt bortkastad, men det var faktiskt riktigt tråkigt ute. Vet egentligen inte varför, för det var ganska mycket folk, men det kändes bara väldigt avslaget. Kom väl lite in i den där dagen-efter-depressionen jag tenderar att hamna i när det varit kvällar man sett fram emot och man helt plötsligt upptäcker att de redan är över.
Nej jag måste verkligen försöka somna nu, se om spotify kan bidra med någon skön nattmusik som kan hjälpa en att drömma sig bort.
Nej jag måste verkligen försöka somna nu, se om spotify kan bidra med någon skön nattmusik som kan hjälpa en att drömma sig bort.
Dagens låt:
Savatage - Believe
Texten är helt underbar, och en perfekt sång att lyssna på när man släckt lampan.
Godnatt!
Savatage - Believe
Texten är helt underbar, och en perfekt sång att lyssna på när man släckt lampan.
Godnatt!
Stress inför midsommar...
Galet alltså, har nog aldrig varit så metalt stressad inför den stundande ljuvliga högtid vi kallar midsommar. Känner att jag har en halv miljon saker som måste ordnas. Kommer jag hinna med allt?
Hade ju tänkt att jag skulle hinna med att klippa mig också, men jag är inte helt säker på hur jag vill ha det. Känner att jag kanske har en bra grej på gång med min sneda lugg, även om den behöver klippas är jag rädd för att jag inte blir lika nöjd med den. Usch vilka bekymmer haha...
Sen är det ju lite praktiska detaljer angående midsommar. Verkar som vi kommer bli ovanligt många detta år... Och ju fler destor roligare sägs det ju :) Men samtidigt måste jag försöka skramla ihop sittplatser åt ca 15 personer. Men finns det hjärterum finns det säkert också sjärterum. Däremot kan det vara svårt att vara allas viljor till lag, speciellt när man är så många. Alla i sällskapet kanske inte är fullt så sugna på diverse aktiviteter som finns på planeringsblocket. Fast jag kommer nog lösa det som så att vill man inte vara med går det bra att sitta kvar i uterummet :P
Då kommer vi osökt in på en annan detalj. Musik... Det har jag förstått genom åren är en ganska viktig detalj för vissa i sällskapet, och har då således planerat att använda stereon i uterummet för att bespara dem, som icke uppskattar Singstar, våra falska stämmor från vardagsrummet. Vad som begränsar mig lite är att nämnda stereo endast accepterar audio-cds, dvs inga mp3. Kräver då lite omtanke av låtval på den klassiska midsommarskivan. Det kommer säkert gå bra, men tar ytterligare lite tid.
Sen eftersom nu mina kära föräldrar varit så snälla att låna ut sitt hus till oss, måste jag ju hinna fixa iordning där med. Fixa med engångsprylar och kanske också städa. Ska hinna duka på midsommarafton med. Dessutom måste jag ju checka av med kusinen med famlij om det är OK att vi crashar in på deras traditionella brännboll.... Hade ju varit himla kul.
Att mina tankar sen driver iväg åt annat håll lite titt som tätt gör ju inte saken bättre heller (eller det gör det kanske hehe) ;)
Hade ju tänkt att jag skulle hinna med att klippa mig också, men jag är inte helt säker på hur jag vill ha det. Känner att jag kanske har en bra grej på gång med min sneda lugg, även om den behöver klippas är jag rädd för att jag inte blir lika nöjd med den. Usch vilka bekymmer haha...
Sen är det ju lite praktiska detaljer angående midsommar. Verkar som vi kommer bli ovanligt många detta år... Och ju fler destor roligare sägs det ju :) Men samtidigt måste jag försöka skramla ihop sittplatser åt ca 15 personer. Men finns det hjärterum finns det säkert också sjärterum. Däremot kan det vara svårt att vara allas viljor till lag, speciellt när man är så många. Alla i sällskapet kanske inte är fullt så sugna på diverse aktiviteter som finns på planeringsblocket. Fast jag kommer nog lösa det som så att vill man inte vara med går det bra att sitta kvar i uterummet :P
Då kommer vi osökt in på en annan detalj. Musik... Det har jag förstått genom åren är en ganska viktig detalj för vissa i sällskapet, och har då således planerat att använda stereon i uterummet för att bespara dem, som icke uppskattar Singstar, våra falska stämmor från vardagsrummet. Vad som begränsar mig lite är att nämnda stereo endast accepterar audio-cds, dvs inga mp3. Kräver då lite omtanke av låtval på den klassiska midsommarskivan. Det kommer säkert gå bra, men tar ytterligare lite tid.
Sen eftersom nu mina kära föräldrar varit så snälla att låna ut sitt hus till oss, måste jag ju hinna fixa iordning där med. Fixa med engångsprylar och kanske också städa. Ska hinna duka på midsommarafton med. Dessutom måste jag ju checka av med kusinen med famlij om det är OK att vi crashar in på deras traditionella brännboll.... Hade ju varit himla kul.
Att mina tankar sen driver iväg åt annat håll lite titt som tätt gör ju inte saken bättre heller (eller det gör det kanske hehe) ;)
Dagens låt:
Samantha Fox - I Only Wanna Be With You (Cover på Dusty Springfields gamla hit)
This is Dahlgren - Signing off
Samantha Fox - I Only Wanna Be With You (Cover på Dusty Springfields gamla hit)
This is Dahlgren - Signing off
Börjar man bli gammal?
Ja vad är det här egentligen? Andra morgonen (jaja okej, förmiddagen) jag vaknar i skälig tid. Och detta ett ihärdigt nattsudd till trots. Ska man inte under en normal natt sova ca åtta timmar för ultimat välbefinnande?
Både igår och i förrgår blev klockan ganska mycket. Satt och snackade massa skit med en god vän, det vanliga analyssnacket, gamla erfarenheter och planer för den kommande helgen. Var riktigt trött båda nätterna när vår lilla seans var avslutad. Igår kom jag inte ens in till sovrummet utan slocknade i soffan...
Likväl så har jag vaknat strax efter nio och varit pigg, eller pigg är kanske att ta i, men långt ifrån trött. Likadant i söndags när man varit ute och stökat kvällen innan.. Börjar jag bli sååå gammal så att pensionärstakterna börjar sätta in? Säg mig den pensionär som ligger och sover hela förmiddagen, nej uppe med tuppen ska man vara...
På tal om ingenting tänkte jag återuppta en gammal klassiker från Lechuck-bloggen..Dagens låt...även om det inte var ständigt återkommande då tyckte jag det var trevligt att gå tillbaka och spana in i efterhand..
Nåväl, dagens låt som suttit i huvudet sen jag slog upp mina charmigt gröna ögon imorse är följande klassiker från 1986:
Både igår och i förrgår blev klockan ganska mycket. Satt och snackade massa skit med en god vän, det vanliga analyssnacket, gamla erfarenheter och planer för den kommande helgen. Var riktigt trött båda nätterna när vår lilla seans var avslutad. Igår kom jag inte ens in till sovrummet utan slocknade i soffan...
Likväl så har jag vaknat strax efter nio och varit pigg, eller pigg är kanske att ta i, men långt ifrån trött. Likadant i söndags när man varit ute och stökat kvällen innan.. Börjar jag bli sååå gammal så att pensionärstakterna börjar sätta in? Säg mig den pensionär som ligger och sover hela förmiddagen, nej uppe med tuppen ska man vara...
På tal om ingenting tänkte jag återuppta en gammal klassiker från Lechuck-bloggen..Dagens låt...även om det inte var ständigt återkommande då tyckte jag det var trevligt att gå tillbaka och spana in i efterhand..
Nåväl, dagens låt som suttit i huvudet sen jag slog upp mina charmigt gröna ögon imorse är följande klassiker från 1986:
John Farnham - You're the Voice
Enjoy!
Enjoy!
Sommar?
Tio dagar in i sommarens första månad, och vad möts man av.. 13 grader, regn och åska... Känns inte riktigt som att sommaren är på väg. En dryg vecka kvar till midsommar och det lutar återigen åt att intaga nubben och maten under tak.
Har återigen kommit på hur svårt det är att blogga på två ställen samtidigt, det blir alltid en som glöms bort. Förvisso har de tvenne bloggarna tämligen åtskiljda teman. Den andra bloggen behandlar mer alkoholrelaterade händelser, främst för att jag vet att den skara som läser den uppskattar det temat mer än mitt vanliga filosofiska dravel om livets mening.
Därmed inte sagt att jag hellre bloggar där än här. Icke, det har helt enkelt bara fallit sig så att det hänt mycket mer på den fronten på sistone. Dock har det inte legat helt dött här heller. Har t ex äntligen fått hem mitt glasbord att ha i "matsalen". Det börjar faktiskt likna ett riktigt hem här nu. Nu är det bara lite små finjusteringar kvar, dra om lite sladdar, skaffa trådlös router osv... sen är det ett ganska perfekt hem... Om man var två :P Känns ju stundtals lite stort att leva i helt ensam. Men men, ska väl inte begära för mycket... Är med facit i hand otroligt glad att jag faktiskt är ensam, hade nog gått miste om massa roligt annars, och haft fullt upp med alla bekymmer.. Min relation till kusin och Rickard hade nog sett ganska annorlunda ut med.. och det hade ju varit trisst :P
Nej livet flyter som sagt på ganska bra nu... bara värmen kommer hit med... Dahlgren över och ut!
Har återigen kommit på hur svårt det är att blogga på två ställen samtidigt, det blir alltid en som glöms bort. Förvisso har de tvenne bloggarna tämligen åtskiljda teman. Den andra bloggen behandlar mer alkoholrelaterade händelser, främst för att jag vet att den skara som läser den uppskattar det temat mer än mitt vanliga filosofiska dravel om livets mening.
Därmed inte sagt att jag hellre bloggar där än här. Icke, det har helt enkelt bara fallit sig så att det hänt mycket mer på den fronten på sistone. Dock har det inte legat helt dött här heller. Har t ex äntligen fått hem mitt glasbord att ha i "matsalen". Det börjar faktiskt likna ett riktigt hem här nu. Nu är det bara lite små finjusteringar kvar, dra om lite sladdar, skaffa trådlös router osv... sen är det ett ganska perfekt hem... Om man var två :P Känns ju stundtals lite stort att leva i helt ensam. Men men, ska väl inte begära för mycket... Är med facit i hand otroligt glad att jag faktiskt är ensam, hade nog gått miste om massa roligt annars, och haft fullt upp med alla bekymmer.. Min relation till kusin och Rickard hade nog sett ganska annorlunda ut med.. och det hade ju varit trisst :P
Nej livet flyter som sagt på ganska bra nu... bara värmen kommer hit med... Dahlgren över och ut!
Livets såpbubblor
Vissa dagar är som såpbubblor, vackra och växer sig större och större, men sen tillslut stöter de emot något som gör att de spricker och försvinner. Denna dag är en sådan. Vet egentligen inte vad som var mitt spetsiga föremål, men på nåt sätt så lyckades de penetrera bubblan.
Tror mycket handlar om inre föreställningar, att ens fantasi lätt skenar iväg. Jag vet, det har hänt förr och det kommer hända igen. Däremot kan jag inte riktigt svara på vad som skenade iväg idag... Det kom bara en våg av tristess över mig nu för nån timme sen. Kanske har det att göra med min uppsats, att jag inte får det att lossna...Fem misslyckade år på högskolan?
Eller kanske jag bara känner mig lite ensam frammåt kvällskvisten? Att jag inte har pratat tilläckligt med folk idag? Aktiviteten på Cowa har varit låg...inget msn... nån enstaka kommentar på Facebook...Det är faktiskt ganska tråkigt att vara ledig så mycket varje vecka som jag är...Det blir så långt mellan helgerna...Kanske skulle skaffa ett husdjur? Eller jag vet inte...
Sover nog lite, så blåser jag nya såpbubblor imorrn, och hoppas de håller sig svävande hela morgondagen :)
Tror mycket handlar om inre föreställningar, att ens fantasi lätt skenar iväg. Jag vet, det har hänt förr och det kommer hända igen. Däremot kan jag inte riktigt svara på vad som skenade iväg idag... Det kom bara en våg av tristess över mig nu för nån timme sen. Kanske har det att göra med min uppsats, att jag inte får det att lossna...Fem misslyckade år på högskolan?
Eller kanske jag bara känner mig lite ensam frammåt kvällskvisten? Att jag inte har pratat tilläckligt med folk idag? Aktiviteten på Cowa har varit låg...inget msn... nån enstaka kommentar på Facebook...Det är faktiskt ganska tråkigt att vara ledig så mycket varje vecka som jag är...Det blir så långt mellan helgerna...Kanske skulle skaffa ett husdjur? Eller jag vet inte...
Sover nog lite, så blåser jag nya såpbubblor imorrn, och hoppas de håller sig svävande hela morgondagen :)
Just a brief update
Har ju helt glömt att orera aktuella händelser i mitt liv. Inte för att det egentligen hänt så mycket men alltid finns det väl någon smygläsare/läserska som undrar vad som händer.
Kan ju börja med att säga att jag äntligen blivit frisk. Trodde iofs att jag var frisk redan vid påsk, men ack vad jag bedrog mig. Påsklovsveckan låg jag nerbäddad med feber och mådde riktigt riktigt kasst. Orkade knappt gå upp. Men när det väl släppte har jag mått bra, får väl hoppas det håller i sig *peppar peppar*
Det har på det hela taget varit en ganska bra månad, har äntligen fått annulera mitt mobila bredband hos TRE. Otroligt skönt att kunna ha en stabil internetuppkoppling nu utan att ens vänner tror man bara skiter i dem och loggar ut från MSN, och att kunna se klipp på t ex Youtube utan att behöva låta hela klippet laddas för att slippa avbrott, och att äntligen kunna använda sitt Spotify-konto. Tack Telia för den otroligt snabba och smidiga leveransen :)
Har även blivit en del festande vilket som vanligt har varit mycket trevligt. Träffat en hel del nya männsikor, vissa riktigt trevliga som jag gärna träffar igen hehe...men säger inte mer än så just nu ;) Får helt enkelt se vad framtiden utvisar...
Maj verkar bli en riktigt trevlig månad, inte bara för ovanstående uttalande utan även för att jag och min käre bror ska åka till Skövde nästa helg. Ska bli riktigt kul att träffa gänget igen, är rätt så precis ett år sen sist... Men förhoppningsvis kommer de även ner en sväng hit i sommar också... Ska bli kul kul kul... :)
Kan ju börja med att säga att jag äntligen blivit frisk. Trodde iofs att jag var frisk redan vid påsk, men ack vad jag bedrog mig. Påsklovsveckan låg jag nerbäddad med feber och mådde riktigt riktigt kasst. Orkade knappt gå upp. Men när det väl släppte har jag mått bra, får väl hoppas det håller i sig *peppar peppar*
Det har på det hela taget varit en ganska bra månad, har äntligen fått annulera mitt mobila bredband hos TRE. Otroligt skönt att kunna ha en stabil internetuppkoppling nu utan att ens vänner tror man bara skiter i dem och loggar ut från MSN, och att kunna se klipp på t ex Youtube utan att behöva låta hela klippet laddas för att slippa avbrott, och att äntligen kunna använda sitt Spotify-konto. Tack Telia för den otroligt snabba och smidiga leveransen :)
Har även blivit en del festande vilket som vanligt har varit mycket trevligt. Träffat en hel del nya männsikor, vissa riktigt trevliga som jag gärna träffar igen hehe...men säger inte mer än så just nu ;) Får helt enkelt se vad framtiden utvisar...
Maj verkar bli en riktigt trevlig månad, inte bara för ovanstående uttalande utan även för att jag och min käre bror ska åka till Skövde nästa helg. Ska bli riktigt kul att träffa gänget igen, är rätt så precis ett år sen sist... Men förhoppningsvis kommer de även ner en sväng hit i sommar också... Ska bli kul kul kul... :)
Små saker....
Visst är det så att de är de små sakerna som räknas?
Att en så liten sak som ett sms kan få himlen att gå från tråkigt grå till himmelsk blå? Har ju mått ganska kasst hela veckan (och en bra tid innan dess med). Lite nedstämd att det var så fint väder och man skulle ligga hemma och må dåligt. Inget hände i mitt liv. Knappt nån kontakt med omvärlden. Tog tag i lite tv-spelande, var skönt att bara sjunka in i fantasin, återse sina gamla "vänner" i spelet...bli 14år på nytt :)
Helgen såg ganska dyster ut... förkylningen hade fortfarande inte släppt sitt grepp och hade inget att göra en fredagskväll... Då pep det till i telefonen. Helt oväntat. Bara ett kort meddelande, men det räckte för att jag skulle bli glad :)
Lördagsförmiddag, förkylningen är mycket bättre, vädret är fortfarande fint... fick ett sms från en annan vän som bara undrade hur läget var.. Kändes också bra.. Det är de små sakerna som piggar upp :)
Första helgen jag är ledig som jag inte ska ut och stöka på väldigt länge, men det gör inget. Känns skönt att faktiskt bara ta det lugnt... Kanske bara kolla på en film med en god vän eller något... Eller kanske sitter jag bara ensam...det gör faktiskt inget....Bara det att jag inte håller på att gå av på mitten när jag hostar, att någon var så söt och hörde av sig till mig och att vädret äger gör att inget kan plocka ner mig....nu är jag uppe i skyn :D
Att en så liten sak som ett sms kan få himlen att gå från tråkigt grå till himmelsk blå? Har ju mått ganska kasst hela veckan (och en bra tid innan dess med). Lite nedstämd att det var så fint väder och man skulle ligga hemma och må dåligt. Inget hände i mitt liv. Knappt nån kontakt med omvärlden. Tog tag i lite tv-spelande, var skönt att bara sjunka in i fantasin, återse sina gamla "vänner" i spelet...bli 14år på nytt :)
Helgen såg ganska dyster ut... förkylningen hade fortfarande inte släppt sitt grepp och hade inget att göra en fredagskväll... Då pep det till i telefonen. Helt oväntat. Bara ett kort meddelande, men det räckte för att jag skulle bli glad :)
Lördagsförmiddag, förkylningen är mycket bättre, vädret är fortfarande fint... fick ett sms från en annan vän som bara undrade hur läget var.. Kändes också bra.. Det är de små sakerna som piggar upp :)
Första helgen jag är ledig som jag inte ska ut och stöka på väldigt länge, men det gör inget. Känns skönt att faktiskt bara ta det lugnt... Kanske bara kolla på en film med en god vän eller något... Eller kanske sitter jag bara ensam...det gör faktiskt inget....Bara det att jag inte håller på att gå av på mitten när jag hostar, att någon var så söt och hörde av sig till mig och att vädret äger gör att inget kan plocka ner mig....nu är jag uppe i skyn :D
Fortfarande kass - Elakt virus!!!
Så gick det så långt att jag asade mitt feta arsle till läkaren. Men bara det var ju ett halvt företag. Vårdcentralen ville inte ha med mig att göra, det var tydligen sååååå många med liknande symptom att jag inte var viktig nog. Inte ens när jag påpekade att jag faktiskt hade diabetes och det är jävligt kämpigt att gå med infektioner i kroppen då blodsockret lever sitt eget liv då, fick jag nån sympati. "Tyvärr! Vi har fullt, försök imorrn igen eller åk upp till akuten!"
Sagt och gjort, akuten blev det. Där var faktiskt alla jättetrevliga, tog inte ens 20min från det jag kom in förrän jag satt med en söt läkare i 30års åldern. Hon var himla go och tog mina krämpor på allvar. Som tur var hade jag varken lunginflammation eller något annat allvarligt (som jag misstänkt), utan det visade sig vara ett elakt virus som på nått sätt lyckats hålla sig levande i snart två månader. Tyvärr inte mycket att göra, men jag fick recept på hostmedicin så jag slipper stå dubbelvikt över vasken med risk att vomera så fort jag får en hostattack... lyckades med konststycket att sträcka mig i ryggen under just ett sådant anfall i måndags... Aj aj!!
Dessvärre kostar denna "förkylningen" mig en mindre förmögenhet.. Hostmedicinen var inte billig, läkarbesöket kostade sin beskärda del, och till råga på allt gick jag ju loss och impulshandlade lita andra förkylningsprylar på apoteket igår när jag mådde som värst..
Jaja hoppas det elaka viruset självdör snart, så jag kan återgå till att bli den vanliga pigga, spralliga och glada Daviden :)
Sagt och gjort, akuten blev det. Där var faktiskt alla jättetrevliga, tog inte ens 20min från det jag kom in förrän jag satt med en söt läkare i 30års åldern. Hon var himla go och tog mina krämpor på allvar. Som tur var hade jag varken lunginflammation eller något annat allvarligt (som jag misstänkt), utan det visade sig vara ett elakt virus som på nått sätt lyckats hålla sig levande i snart två månader. Tyvärr inte mycket att göra, men jag fick recept på hostmedicin så jag slipper stå dubbelvikt över vasken med risk att vomera så fort jag får en hostattack... lyckades med konststycket att sträcka mig i ryggen under just ett sådant anfall i måndags... Aj aj!!
Dessvärre kostar denna "förkylningen" mig en mindre förmögenhet.. Hostmedicinen var inte billig, läkarbesöket kostade sin beskärda del, och till råga på allt gick jag ju loss och impulshandlade lita andra förkylningsprylar på apoteket igår när jag mådde som värst..
Jaja hoppas det elaka viruset självdör snart, så jag kan återgå till att bli den vanliga pigga, spralliga och glada Daviden :)
Sjuk, kass, krasslig...kalla det vad du vill
Usch, jag hatar att vara sjuk! Brukar sällan vara det. Måste ha ett enormt imunförsvar då det kan gå år mellan åkommorna. Men jag har nu varit lite halvkrasslig från och till sen mitten på februari. När den ena förkylningen till slut släppt kommer det strax en annan och allt börjar om igen, I fredags var jag överlycklig över att jag äntligen mådde bra igen. Men lagom till jag skulle åka till jobbet började halsen klia och torrhostan var ett faktum..
Under helgen blev det bara värre och värre... På måndagen mådde jag inte alls bra, men hade inte mycket val än att gå till jobbet ändå... var redan ett gäng som var sjuka så. Tisdagen var jag i samma tillstånd som dagen innan. Onsdagen kom och jag trodde det var på väg att vända, åkte in till stan för att klippa mig...det skulle jag inte gjort... innan jag var hemma igen hade tempen stigit och jag kände mig allmänt kass. Tänkte att jag fick avvakta till morgonen och se om jag blivit bättre annars fick jag stanna hemma..
Vaknade kl 9 idag och mådde skit... blev att sjukanmäla sig. Inte alls kul, men har sovit nästan hela dagen nu, hoppas att jag blir bättre snart, vill ju inte vara sjuk på lördag. Händer ju massa skoj då :) Men tar inte ut något i förskott, utan jag får väl istället återberätta det senare och avgöra om det var lyckat eller ej...
Usch måste nog ta mig bort till Maxi och handla lite....vill egentligen inte alls sticka ut näsan utanför dörren, men man måste väl...måste ju äta...
Under helgen blev det bara värre och värre... På måndagen mådde jag inte alls bra, men hade inte mycket val än att gå till jobbet ändå... var redan ett gäng som var sjuka så. Tisdagen var jag i samma tillstånd som dagen innan. Onsdagen kom och jag trodde det var på väg att vända, åkte in till stan för att klippa mig...det skulle jag inte gjort... innan jag var hemma igen hade tempen stigit och jag kände mig allmänt kass. Tänkte att jag fick avvakta till morgonen och se om jag blivit bättre annars fick jag stanna hemma..
Vaknade kl 9 idag och mådde skit... blev att sjukanmäla sig. Inte alls kul, men har sovit nästan hela dagen nu, hoppas att jag blir bättre snart, vill ju inte vara sjuk på lördag. Händer ju massa skoj då :) Men tar inte ut något i förskott, utan jag får väl istället återberätta det senare och avgöra om det var lyckat eller ej...
Usch måste nog ta mig bort till Maxi och handla lite....vill egentligen inte alls sticka ut näsan utanför dörren, men man måste väl...måste ju äta...
Vardagstankar...
Sitter här igen, reflekterar över mitt liv. Är jag nöjd? Har intalat mig själv att jag lever det perfekta livet nu. Ingen som ska vara med och bestämma allt man gör utan jag är fri som vinden. Men varför varför varför är jag inte lycklig då?
Tror det är något som fattas i mitt liv. Behöver inte nödvändigtvis vara någon att dela livet med. Utan det är nog snarare så att jag har tappat en bit av mig själv nånstans på vägen... jag saknar mig själv helt enkelt. Jag är inte samma omtänksamme kille som för ett par månader sen... Gjorde något för snart en vecka sen jag aldrig trodde jag skulle kunna göra. Inte utan att trilla dit igen. Men det gick tydligen, även om jag i efterhand kände lite ågren och tänkte på hennes känslor. Hur hon måste känt att veta att jag inte menade något med det... Fast å andra sidan verkade hon inte tagit skada av de...kanske gick hon vidare som följd av detta (vilket jag tycker är positivt).
Sen har det bara fortsatt, jag har märkt att jag sätter mig själv främst, som jag förvisso sagt länge att jag ska, men samtidigt är jag inte helt oberörd av vad folk tycker...upplevde att det inte längre är jag som är offret, utan jag är det potentiella svinet... jag är förvirrad, jag vill ha kakan och äta den, Vill ut och festa, men samtidigt en mysig hemmakväll, jag är papa manwhore men vill vara svärmorsdrömmen och tvärt om... dock tänker jag inte spela några spel...Dags att svälja egot... drömma sig bort... släcka sänglampan och krama kudden...sluta hänga läpp - gå ut i vårvädret!!
Kanske är det bara åldersnoja... en tidig 30års-kris.
Tror det är något som fattas i mitt liv. Behöver inte nödvändigtvis vara någon att dela livet med. Utan det är nog snarare så att jag har tappat en bit av mig själv nånstans på vägen... jag saknar mig själv helt enkelt. Jag är inte samma omtänksamme kille som för ett par månader sen... Gjorde något för snart en vecka sen jag aldrig trodde jag skulle kunna göra. Inte utan att trilla dit igen. Men det gick tydligen, även om jag i efterhand kände lite ågren och tänkte på hennes känslor. Hur hon måste känt att veta att jag inte menade något med det... Fast å andra sidan verkade hon inte tagit skada av de...kanske gick hon vidare som följd av detta (vilket jag tycker är positivt).
Sen har det bara fortsatt, jag har märkt att jag sätter mig själv främst, som jag förvisso sagt länge att jag ska, men samtidigt är jag inte helt oberörd av vad folk tycker...upplevde att det inte längre är jag som är offret, utan jag är det potentiella svinet... jag är förvirrad, jag vill ha kakan och äta den, Vill ut och festa, men samtidigt en mysig hemmakväll, jag är papa manwhore men vill vara svärmorsdrömmen och tvärt om... dock tänker jag inte spela några spel...Dags att svälja egot... drömma sig bort... släcka sänglampan och krama kudden...sluta hänga läpp - gå ut i vårvädret!!
Kanske är det bara åldersnoja... en tidig 30års-kris.
Förvirrad självinsikt
Har så många tankar i huvudet... men varför gör de sig så illa när de kommer ut i text? Är det någon defekt jag har i mitt huvud som gör att allt jag skriver ner måste vara fullt läsligt med korrekt meningsbyggnad och sammanhang?
Är det så att jag även här tänker för jävla mycket på allting? Hur många gånger har jag inte sumpat lite "tillfällig lycka" genom att tänka? Stäng av för fan, stäng av!! Var inte så jävla självgod och tyck att du alltid ska vara så jäkla reko, förståndig och "fin"... vet att innehållet inte är lika fint som omlaget.
Eller är det helt enkelt så att det är självkänslan som lider? Gömmer man sig bakom "det här är inte rätt, det är inte värt det" för att man är rädd att man inte räcker till... att vara den som står naken i snön när de andra sitter inne i bastun? Sårad igen? Att få reda på att någon annan är mycket bättre kan vara lätt att skaka av sig, men på nåt sätt biter sig något litet fast... som sen växer..och slutligen äter upp en... Brukar ju aldrig ta åt mig, eller gör jag det? Bara att jag inte visar det? Inte ens för mig själv? Vem vet...kanske ligger något i det? Eller inte... haha..shit det snurrar i huvudet ikväll alltså...
Lika bra att sluta medan jag känner att jag har lite kontroll kvar över ordflödet... Sov gott!
Är det så att jag även här tänker för jävla mycket på allting? Hur många gånger har jag inte sumpat lite "tillfällig lycka" genom att tänka? Stäng av för fan, stäng av!! Var inte så jävla självgod och tyck att du alltid ska vara så jäkla reko, förståndig och "fin"... vet att innehållet inte är lika fint som omlaget.
Eller är det helt enkelt så att det är självkänslan som lider? Gömmer man sig bakom "det här är inte rätt, det är inte värt det" för att man är rädd att man inte räcker till... att vara den som står naken i snön när de andra sitter inne i bastun? Sårad igen? Att få reda på att någon annan är mycket bättre kan vara lätt att skaka av sig, men på nåt sätt biter sig något litet fast... som sen växer..och slutligen äter upp en... Brukar ju aldrig ta åt mig, eller gör jag det? Bara att jag inte visar det? Inte ens för mig själv? Vem vet...kanske ligger något i det? Eller inte... haha..shit det snurrar i huvudet ikväll alltså...
Lika bra att sluta medan jag känner att jag har lite kontroll kvar över ordflödet... Sov gott!
Dygnsrytm, film och annat..
Ligger här i sängen, trött men kan inte sova. Låter kanske märkligt men så är det. Min dygnsrytm är ganska skadad tror jag. Det är kanske inte bra att *alltid* börja kl 14.00 på eftermiddagarna (eller 18.00 som på lördag). Man sover ju bort hela förmiddagen, väl på jobbet kan man inte somna heller förrän framåt 2 tiden på natten...Och naturligtvis ringer klockan 06.15 för att man ska upp och göra frukost. Med fyra och en halv timmes nattsömn är det kanske inte så konstigt att det blir en liten lur på förmiddagen när man kommer hem. Vilken naturligvis resulterar i att man nu befinner sig i detta onaturliga tillstånd.
Film brukar ha en sövande effekt (främst på förmiddagarna men även på kvällar som denna), och det funkade naturligtivs i morse när jag drog igång Grease 2, som förövrigt är gravt underskattad. Men ikväll när jag kände att det nog skulle vara gott att somna i tid gick det inte. Eftersom jag hamnat i nån slags musikalsväng idag valde jag naturligtvis att även se den första Grease (men borde kanske valt sömnpillret Chicago)...blev ju ingen sömn alls. Imorgon får jag ju försöka hasa mig ur sängen i hyffsad tid ändå. Ska ut och promenera bort lite späck innan jag ska till den hemska tandläkaren...
Menlöst dravel i natten, men hjälper väl lite som urladdning nu när sänglampan släcks..
God natt!
Film brukar ha en sövande effekt (främst på förmiddagarna men även på kvällar som denna), och det funkade naturligtivs i morse när jag drog igång Grease 2, som förövrigt är gravt underskattad. Men ikväll när jag kände att det nog skulle vara gott att somna i tid gick det inte. Eftersom jag hamnat i nån slags musikalsväng idag valde jag naturligtvis att även se den första Grease (men borde kanske valt sömnpillret Chicago)...blev ju ingen sömn alls. Imorgon får jag ju försöka hasa mig ur sängen i hyffsad tid ändå. Ska ut och promenera bort lite späck innan jag ska till den hemska tandläkaren...
Menlöst dravel i natten, men hjälper väl lite som urladdning nu när sänglampan släcks..
God natt!
Då var det dags igen..
Ja då sitter man här igen. Tänkte att jag skulle börja skylta med mitt alltför vardagliga liv igen. Är som tidigare nämnt över ett år sen jag bloggade här senast. Mycket har hänt sen dess, för mycket egentligen. Men om man ska sammanfatta 2008 lite snabbt.
Ensam
Kär
Överlycklig
Förlovad
Sambo
Irriterad
Fetma
Bedragen
Ledsen
Singel
Ny bostad
Så 2009 hade med andra ord alla förutsättningar till att bli ett bättre år. Än så länge ser det faktiskt ganska bra ut.
2009 ska bli det år jag tar hand om mig själv, både psykiskt och fysiskt. Vägde mig i mellandagarna och blev smått förskräckt, sambokilona hade verkligen satt sig, vågen visade hemska 83kg! Det fick bli ändring helt enkelt. Försöker att inte äta fullt så mycket skräp, och försöker vara ute och gå ca 1 timme om dagen. Det har funkat hittills. Var nere på 80kg förra veckan. Men nu de senaste dagarna har jag inte riktigt känt suget att vara ute...otrevlig förkylning plus oroväckande många minusgrader har gjort att jag hållt mig inne. Hehe har nog aldrig känt mig så rastlös..
Idag har i alla fall varit en ganska kul dag trots att jag knappt varit utan för dörren. Fick äntligen mina tapeter av hyresvärden, så nu ska väl det sista rummet också bli klart nån gång. Han var även snäll att ge mig ett "bättre begagnat" badrumsskåp. Visst det syntes ju att det inte var nytt, men med tanke på hur mitt gamla såg ut var det mer än välkommet haha... ni kan ju se för er själva..
Ensam
Kär
Överlycklig
Förlovad
Sambo
Irriterad
Fetma
Bedragen
Ledsen
Singel
Ny bostad
Så 2009 hade med andra ord alla förutsättningar till att bli ett bättre år. Än så länge ser det faktiskt ganska bra ut.
2009 ska bli det år jag tar hand om mig själv, både psykiskt och fysiskt. Vägde mig i mellandagarna och blev smått förskräckt, sambokilona hade verkligen satt sig, vågen visade hemska 83kg! Det fick bli ändring helt enkelt. Försöker att inte äta fullt så mycket skräp, och försöker vara ute och gå ca 1 timme om dagen. Det har funkat hittills. Var nere på 80kg förra veckan. Men nu de senaste dagarna har jag inte riktigt känt suget att vara ute...otrevlig förkylning plus oroväckande många minusgrader har gjort att jag hållt mig inne. Hehe har nog aldrig känt mig så rastlös..
Idag har i alla fall varit en ganska kul dag trots att jag knappt varit utan för dörren. Fick äntligen mina tapeter av hyresvärden, så nu ska väl det sista rummet också bli klart nån gång. Han var även snäll att ge mig ett "bättre begagnat" badrumsskåp. Visst det syntes ju att det inte var nytt, men med tanke på hur mitt gamla såg ut var det mer än välkommet haha... ni kan ju se för er själva..
Tror inte det är så svårt att räkna ut vilket som är det "nya" va?
Kände i alla fall att jag behövde komma ut lite idag så jag promenerade bort till maxi. Hade ett otroligt sug efter frallor till kvällsmat, så det blev det. Dagens visdom är att man inte ska köpa frallor klockan åtta på kvällen.. De förskrämda brödbitarna som fanns kvar var inte bara torra utan även ganska tråkiga. Men med en rejäl klick smör, lite ost och gurka gick de faktiskt ner ändå
.
De ser faktiskt godare ut än vad de var :)
Naturligtvis, som den gottegris man är, kunde jag inte hålla mig borta från kakhyllorna.. var sugen på något men kunde inte bestämma mig. Hade tänkt jag skulle baka mig en kladdkaka, men kom på att jag inte hade någon bakform...haha...smart David.. Så jag fick med mig en sån där Café Brownie och lite spraygrädde istället. Funkade ganska bra det med...
kvällens höjdpunkt, men får ej bli en vana hihi
Kvällen avslutades med ännu ett fantastiskt avsnitt av "It's always sunny in Philadelphia". Vet inte vad det är med den serien, men jag bara älskar den...I klass med Seinfeld är den självklart inte (men det är ju inte lätt att vara heller), men ändå bland det bästa som visas på tv för tillfället.
Nu ska jag dra mig tillbaka till min ensamma stora säng... god natt och sov gott :)
Nu ska jag dra mig tillbaka till min ensamma stora säng... god natt och sov gott :)
LeChuck is no more.... Let's ReChuck
Jaha... tack blogg.se... efter ett års frånvaro lyckas de trolla bort mitt konto, men bloggen finns kvar? Mycket märkligt, men jag får väl skylla mig själv. Tur att man kan skapa en ny...men för den som ändå vill rulta sig i gamla kåserier ber undertecknad eder vänligen besöka den gamla bloggen
